Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Kort om antibiotikaförbrukning och -resistensläget i Sverige hos människa. Sammanfattat från Swedres-Svarm 2012.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Underlaget är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa tuberkulosvaccination i ett särskilt vaccinationsprogram för barn med familjeursprung från länder med ökad, hög eller särskilt hög förekomst av tuberkulos, jämfört med ingen vaccination.

Rapporten redovisar resultatet av en egenprovtagning av covid-19 i region Stockholm under perioden 26:e mars och 3:e april 2020. Resultaten visar att ca 2,5 % Stockholmarna bar på SARS-CoV-2, det virus som orsakar covid-19, i de övre luftvägarna vid tidpunkten för undersökningen.

Detta utbrott av papegojsjuka är över.

Information till föräldrar med barn som av olika anledningar inte vaccinerats mot sjukdomarna som ingår i det svenska vaccinationsprogrammet. Översättningar finns till andra språk.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Denna veckorapport publicerades den 6 mars 2025 och redovisar läget för calicivirus vecka 9 (24 februari–2 mars 2025).

Denna veckorapport publicerades den 9 januari 2025 och redovisar läget för calicivirus vecka 1 (30 december 2024–5 januari 2025).

Denna veckorapport publicerades den 3 april 2025 och redovisar läget för calicivirus vecka 13 (24–30 mars 2025).

Folkhälsomyndigheten rekommenderar en andra påfyllnadsdos vaccin (dos 4) mot covid-19 till personer som bor på SÄBO, har hemtjänst eller hemsjukvård samt till alla som är 80 år och äldre.

I den här rapporten presenteras scenarier för spridningen av covid-19 fram till och med den 20 mars 2022.

I rapporten återfinns detaljer kring genomförandet av undersökningen samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 samt de symtom som rapporterades. Undersökningen gjordes med stöd av Försvarsmakten.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Denna rapport analyserar kunskapsläget för uppföljningstid efter hivexposition och ger rekommendationer för uppföljningstid för hivtestning. Rapporten riktas till personal inom hälso- och sjukvård samt övriga mottagningar där hivtestning tillhandahålls.

Praktisk handledning inför transport av prover som skickas till Folkhälsomyndigheten för mikrobiologisk analys och riktar sig till dem som nyttjar denna tjänst.

Verktyg för att analysera arbetet med att förbättra handhygienen på den egna vårdenheten. Att hålla händerna rena är ett av de bästa sätten att stoppa smitta och bromsa spridningen av antibiotikaresistenta bakterier.

Denna veckorapport publicerades den 6 februari 2025 och redovisar läget för calicivirus vecka 5 (27 januari–2 februari 2025).

Denna veckorapport publicerades den 23 januari 2025 och redovisar läget för calicivirus vecka 3 (13–19 januari 2025).

Denna veckorapport publicerades den 20 mars 2025 och redovisar läget för calicivirus vecka 11 (10–16 mars 2025).

Nationella rekommendationer för prioritering av ehec-isolering har tagits fram i samarbete med representanter från de regionala kliniska mikrobiologiska laboratorierna och smittskyddsenheterna för en likriktad och ändamålsenlig hantering av ehec i landet.

Rapporten sammanfattar Folkhälsomyndighetens arbete med att utveckla och stärka information och kommunikation om vaccinationer enligt regeringsuppdraget.

Den här rapporten identifierar vilka åtgärder som anses vara särskilt angelägna för att minska antalet fall av yersiniainfektion hos människa. Strategidokumentet riktar sig huvudsakligen till de undertecknande myndigheterna, men kan även användas av andra myndigheter och näringen.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån situationen i Sverige under våren 2020.