Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2017.

I rapporten beskrivs förekomsten av virusvarianter av särskild betydelse enligt ECDCs definition under rapportperioden; B.1.1.7 (alfa), B.1.1.7 med mutation E484K, B.1.351 (beta), P.1 (gamma) samt B.1.617.2 (delta).

Här finns en förteckning över de föreskrifter och allmänna råd som har upphävts eller på annat sätt har upphört att gälla.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Tidslinjeverktyget som tidigare fanns på denna sida har upphört. Samtliga händelser som fanns i tidslinjen finns dock listade nedan.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Beslutsunderlag om kortare tidsintervall mellan primärvaccination (dos 1-2) och första påfyllnadsdosen (dos 3) vid vaccination mot covid-19.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Rapporten jämför effekterna av de olika strategierna i Finland och Sverige avseende skolor, på spridningen av SARS-CoV-2. Den kan användas som ett kunskapsunderlag vid ställningstagande till om skolstängning är aktuell.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Influensavaccinets effekt varar i ungefär 6 månader, det vill säga tillräckligt för att ge skydd under en influensasäsong. Influensavirus förändras genom mutationer och inför varje säsong anpassas vaccinstammarna för att likna de som cirkulerar. Den som vaccinerat sig tidigare behöver alltså

Den fjärde delen av rapportserien om genetisk karakterisering av SARS-CoV-2 i Sverige omfattar vecka 45, 2020 till vecka 14, 2021. Under denna period har övervakningsprogrammet för helgenomsekvensering av SARS-CoV-2 utökats till att omfatta 10 procent av de positiva proverna.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Planeringsstödet riktar sig framför allt till smittskyddsenheterna samt kommunikationschefer och kommunikatörer vid de nationella, regionala och lokala myndigheter som har ett ansvar för att kommunicera i samband med en pandemi.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Välkommen till Säsongsvirusdagen! Konferensen kommer att handla om influensa, covid-19 och RS-virus med fokus inför kommande vintersäsong 2025/2026.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.