Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Vi har i uppdrag att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och förebygga ohälsa inom SRHR-området. Detta gör vi genom att ta fram ny kunskap och sprida den genom olika kanaler, och verka för samordning och samverkan med andra berörda aktörer.

Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.

Föräldraskapets betydelse för ungas användning av alkohol, narkotika, tobak, spel om pengar (ANTS) och psykisk hälsa

Arbetet med att utrota polio pågår över hela världen. Den 24 oktober inträffar Världspoliodagen för att uppmärksamma den globala insatsen för att utrota polio – en sjukdom som fortfarande utgör ett hot mot människors hälsa, enligt WHO. I Sverige ingår vaccination mot polio i barnvaccinationsprogrammet. Den höga täckningsgraden innebär att befolkningen har ett gott skydd.

Hur våra samhällen och städer är utformade påverkar hur vi arbetar, umgås och förflyttar oss. Detta påverkar i sin tur vår hälsa. Folkhälsomyndigheten har tagit fram materialet för att belysa vikten av att planera och bygga hälsofrämjande livsmiljöer för en god och jämlik hälsa i befolkningen. Publikationen vänder sig i första hand till beslutsfattare och tjänstemän på kommuner och regioner som jobbar för en hållbar utveckling av våra fysiska livsmiljöer.

En ny studie visar att hälsan bland grupper av elever på kommunal vuxenutbildning, komvux, skiljer sig åt. Hälsan kan påverka om man klarar av sin utbildning, och därför kan stöd och insatser behövas.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Den del av vår hälsa som rör existentiella frågor är en viktig del i arbetet för en god hälsa i hela befolkningen. Folkhälsomyndigheten föreslår fyra områden där arbetet med existentiell hälsa kan stärkas.

Folkhälsomyndigheten har beslutat hur 52 ideella organisationer ska dela på 150 miljoner kronor i statsbidrag. Pengarna ska användas till att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid.

Välkommen till en e-utbildning om att arbeta långsiktigt och kunskapsbaserat för en god och jämlik hälsa. Använd den för att lära dig mer eller för att höja kunskapen hos andra.

Här finns ett urval filmer från e-utbildningen God och jämlik hälsa för samhällets utveckling. Använd dem gärna, exempelvis vid presentationer inför en grupp där deltagarna inte har gått e-utbildningen.

Webbinarium inspelat 31 oktober 2023. Om elevhälsan som en viktig del i skolans hälsofrämjande arbete.

MEDEL FÖRDELADE: Folkhälsomyndigheten fördelar statsbidrag i form av verksamhetsbidrag till ideella organisationer inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

En kartläggande litteraturöversikt Litteraturöversikten syftar till att undersöka hur äldre upplever covid-19-pandemin när det gäller ensamhet, levnadsvanor och hälsa samt hur samhällets åtgärder för att minska smittspridningen har påverkat personer som är 70 år eller äldre. Exempel på interventioner som kan mildra effekterna av isolering…

Faktabladet är sammanfattning av den nationella strategin som Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram. Det övergripande målet är en god jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen.

Rapporten är till för personer som möter unga migranter, inom exempelvis hälso- och sjukvård, kommun, landsting, myndigheter och civilsamhällets organisationer. Den vänder sig även till tjänstemän, beslutsfattare och forskare inom området.

Rapporten redovisar Folkhälsomyndigheten översiktligt hur olika mått på psykisk hälsa har utvecklats, både före och under covid-19-pandemin, bland arbetslösa och sysselsatta, med fokus på åren 2014/2015–2021.

Rapporten sammanställer statistik från olika datakällor för att ge en sammanfattande och aktuell lägesbild av psykisk hälsa och suicid, bland barn och vuxna, samt att beskriver utvecklingen under 2000-talet.

Rapporten redovisar vår uppföljning av insatser som bedrivits med hjälp av statliga stimulansmedel i regioner och kommuner under 2021, inom områdena lokala och regionala handlingsplaner, ungdomsmottagningar samt suicidprevention.

I rapporten sammanfattas resultaten av kartläggningen Att inte bara överleva utan faktiskt också leva, som genomförts i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

På denna sida hittar du kunskapsstöd om att främja psykisk hälsa uppdelat på olika åldersgrupper och arenor. Observera att en del material kan passa under flera rubriker.

Rapporten är ett kunskapsunderlag för det övergripande målet för folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten belyser vikten av att utforma grönskande utemiljöer för barn i förskola och grundskola för ett naturligt solskydd som samtidigt ger flera positiva hälsoeffekter för barn. Vi tar bland annat upp solexponering, temperatur, luft och fysisk aktivitet.

Det här faktabladet summerar resultat från en systematisk översikt av översikter som undersöker om förebyggande insatser till familjer med psykisk sjukdom kan förbättra barnens psykiska hälsa och stärka skyddande faktorer.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.