Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten lyfter fram ett tydligt utvecklingsbehov inom vården. En helhetssyn på sexuell hälsa, som inkluderar lust, njutning, relationer och individuella behov krävs för att bättre stödja kvinnor i förändringen som sker efter graviditet och förlossning.

Broschyren innehåller tips och råd om barns och ungas skärmanvändning. Den riktar sig till dig som är vårdnadshavare.

Rapporten sammanfattar resultaten från de litteraturöversikter och de analyser av svenska data som syftat till att beskriva hur den psykiska hälsan är fördelad och till att ge möjliga förklaringar till ojämlikheterna samt de slutsatser som dras av materialet.

I maj 2014 deklarerade WHO i enlighet med det internationella hälsoreglementet (IHR) att poliosituationen utgör ett internationellt hot mot människors hälsa. Då utfärdades tillfälliga rekommendationer till drabbade länder, bland annat om vaccination. Sedan dess träffas en kommitté var tredje månad för att göra en ny bedömning av situationen och har löpande förlängt dessa rekommendationer.

Enligt nya beräkningar kan minskat stillasittande och ökad fysisk aktivitet leda till lägre samhällskostnader och betydande vinster för individers hälsa.

Faktabladet ger en lägesbild kring Sveriges arbete med att främja fysisk aktivitet. Faktabladen ger en övergripande bild av vilka sektorer i samhället som är involverade i arbetet och hur skola, idrott, samhällsplanering, olika styrdokument och arbetssätt hjälper till att få fler att röra på sig mer.

I det här kunskapsunderlaget hittar du en lägesbild och exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre. Psykisk ohälsa bland äldre är vanligt, men uppmärksammas inte tillräckligt. Både primärvården och äldreomsorgen är viktiga för att arbeta förebyggande och tidigt upptäcka symtom.

Med Fritidskortet får barn och ungdomar mellan 8 och 16 år möjlighet till en meningsfull fritid tillsammans med andra. Det är viktigt för att må bra. Fritidskortet ger barn och ungdomar bättre möjligheter att delta i idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram förslag till nationella mål med indikatorer, samt insatsområden för att ge en tydlig inriktning för arbetet med hållbar livsmedelskonsumtion. Den här publikationen är den första delredovisningen och innehåller en plan för genomförandet av…

Rapporten visar resultatet av en elvaårsuppföljning av personer med spelproblem och är en del av den fleråriga befolkningsstudien Swedish longitudinal gambling study (Swelogs). Studien omfattar perioden mellan 1997/1998 och 2009.

Det här faktabladet beskriver faktorer som främjar fysisk aktivitet och hälsa för personer med intellektuell funktionsnedsättning. En viktigt faktor är betydelsen av att förstå kognitiva begränsningar och hur information kan förmedlas tydligt och begripligt.

Syftet med kartläggningen är att översätta de globala målen till en svensk kontext och visa på synergierna mellan målen. Ambitionen är att bidra till ett mer effektivt och ändamålsenligt genomförande av agendan.

Här hittar du material som kan vara till praktisk hjälp i ditt arbete, såsom arbetsmodeller, handledningar, e-guider och metodbeskrivningar. Vissa har tagits fram med tanke på specifika sakområden men kan vara användbara också inom andra fält.

Barn under 2 år bör inte använda digitala medier alls och äldre barn bör begränsa sin användning så att viktiga delar av livet inte trängs undan. En tumregel för skärmanvändning är max en till tre timmar per dag, beroende på ålder. Mobiler och surfplattor bör lämnas utanför sovrummet under natten.

Folkhälsomyndighetens rapport beskriver resultat om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland äldre homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer). Med äldre avses personer i åldrarna 65–84 år.

Faktabladet handlar om skillnader i skolbarns konsumtion av grönsaker och godis, inklusive choklad, utifrån ett antal socioekonomiska faktorer och kön. Resultaten kommer från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

Allmänna råd. Beslutade: 2 januari 2014. Gäller från och med: 2 januari 2014.

Antibiotikaresistens är ett av våra största globala folkhälsoproblem. När antibiotika slutar fungera riskerar även enkla infektioner att bli livshotande. Här kan du läsa om vad antibiotikaresistens är, varför det är ett växande problem och vad som görs för att motverka det – både i Sverige och internationellt.

Rapporten belyser vikten av att utforma grönskande utemiljöer för barn i förskola och grundskola för ett naturligt solskydd som samtidigt ger flera positiva hälsoeffekter för barn. Vi tar bland annat upp solexponering, temperatur, luft och fysisk aktivitet.

Folkhälsomyndigheten utövar tillsyn på nationell nivå över tillverkning och partihandel med alkoholdrycker, import, införsel och försäljning av teknisk sprit och handel med alkoholhaltiga preparat. Här kan du läsa om vårt tillsynsuppdrag och hur vi arbetar.

Faktabladet sammanfattar rekommendationer kring policyer för att skydda barn mot skadlig marknadsföring av livsmedel och drycker och sätter dem i relation till dagens livsmedelskonsumtion.

Rapporten ger en övergripande beskrivning av nuläget inom området och lyfter viktiga aspekter av utvecklingen. Fokus ligger på det arbete som Folkhälsomyndigheten, men också andra aktörer, har bedrivit under 2020.

Rapporten ger en samlad bild av och sprida information om Folkhälsomyndighetens arbete inom området suicidprevention under de senaste åren. Rapporten innehåller exempel på bland annat samarbetsprojekt som genomförts med andra aktörer samt material och publikationer som tagits fram om suicid och

Enligt förordning (2024:941) om statsbidrag till ideella organisationer som främjar organiserad samverkan inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Genomförandet av den nationella SRHR-strategin 2023–2033 riktar sig till regeringen och statliga myndigheter, men även beslutsfattare och tjänstepersoner inom region och kommun samt skolans huvudmän.