Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2007.

Rapporten sammanfattar Folkhälsomyndighetens arbete med att utveckla och stärka information och kommunikation om vaccinationer enligt regeringsuppdraget.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

Den 14 november 2016 bedömdes detta utbrott av enterohemorragisk E. coli-infektion (Ehec) vara över. Sedan juli 2016 har åtta fall kunnat kopplas samman i en smittspårning av ehec O157. Fallen kommer från Skåne och Blekinge.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska synliggöra resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna för rapporten är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkare.

Vilka kunskapsluckor behöver fyllas för att antibiotika ska användas optimalt? Folkhälsomyndigheten har tillsammans med PLATINEA inventerat kunskapsluckor inom antibiotikaanvändning. Här presenteras de områden där ökad kunskap kan bidra till att befintliga antibiotika används så optimalt som

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Rekommendationerna kan utgöra ett underlag för regionerna om hur de bör erbjuda vaccination mot pneumokocker till personer i riskgrupper. Målgruppen för rekommendationerna är regionernas huvudmän och smittskyddsenheter samt hälso- och sjukvårdspersonal.

Kunskapsunderlaget presenterar en sammanfattning av olika synpunkter på hur snabbsvarstester för syfilis kan användas i avsikt att öka den frivilla testningen. Ett stöd till de mottagningar som använder, eller planerar att börja använda, snabbsvarstester för syfilis.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2022 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Rapporten beskriver myndighetens förslag på kriterier och riktlinjer för en ersättningsmodell för att stärka tillgängligheten till ett urval av äldre antibiotikaprodukter samt ett förslag på urvalsprocessen.

En sammanställning av resultat från Miljöhälsoenkäten 2023, samt aktuell forskning inom allergiområdet, utifrån en litteraturgenomgång som tagits fram av forskare vid Karolinska Institutet på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Vägledningen vänder sig främst till kommunerna, och ska fungera som ett stöd i deras arbete med att spåra och undanröja objektburen smitta. Vägledningen tydliggör kommunens ansvar enligt miljöbalkens 9 kapitel 14–15 §§.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Kartläggning av hur respektive miljökvalitetsmål kopplar till en god och jämlik hälsa. Rapporten beskriver hur hälsa hanteras inom miljömålsarbetet i dag samt vilka nationella och internationella mål och policyramverk som är relevanta.

I årsredovisningen kan du läsa mer om våra insatser, resultat och hur vi fortsätter att utveckla vårt arbete för en god och jämlik hälsa.

Kunskapsunderlag om barns hälsa och utveckling vid vistelse i gröna miljöer med fokus på ekosystemtjänster. Rapporten riktar sig främst till beslutsfattare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.