Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

En forskningsstrategi, ett mer strukturerat samarbete med lärosäten och en ny organisation. Det är några av åtgärderna som Folkhälsomyndigheten vidtar för att ytterligare förstärka arbetet med smittskydd.

Från och med den 2 juli 2026 utreder Folkhälsomyndigheten alla suicid bland barn under 18 år. Syftet är att öka kunskapen och förhindra framtida fall.

Barnhälsovårdsenhet Nord vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm i samverkan med Karolinska Institutet.

Den här rapporten baseras på intervjuer med representanter från tio projekt som beviljades projektmedel för arbete med suicidprevention 2020–2022. Förutom information om respektive projekt får läsaren ta del av lärdomar och utmaningar som de olika projekten har stött på.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör inkomster och försörjningsmöjligheter och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Fysisk aktivitet bidrar till en ökad fysisk och psykisk hälsa och välbefinnande, förbättrad inlärning, koncentration och sömnkvalitet. Trots detta ökar stillasittandet i befolkningen. Här hittar du information om fysisk aktivitet, stillasittande och om arbetet med att främja rörelse.

Medel fördelade: Folkhälsomyndigheten fördelar verksamhetsbidrag enligt förordning (2024:941) om statsbidrag till ideella organisationer som främjar organiserad samverkan inom området psykisk hälsa och suicidprevention (förordning).

I Tranås kommun har man antagit en strategi som sträcker sig från 2022 till 2035 och pekar ut riktningen för kommunens arbete för ett socialt hållbart samhälle där alla människor har tillgång till en god och jämlik hälsa, känner delaktighet och tillit och kan leva ett gott liv med samma rättigheter. Vi har frågat Agnetha Karlsson, folkhälso- och social hållbarhetsstrateg i Tranås kommun, om arbetet med att ta fram strategin.

En kartläggande litteraturöversikt av forskning om livsvillkor, livskvalitet och hälsa bland bisexuella i Norden 2000–2023.

Rapporten ger grundläggande kunskap om hur suicid kan påverka efterlevande och om deras olika behov av stöd. Vidare beskriver vi olika roller när det gäller stöd till efterlevande vid suicid. Materialet syftar till att ge en överblick över området och innehåller länkar som kan vara användbara, både…

Faktabladet beskriver hur placering och utformning av förskole- och skolgårdar kan skydda barn från luftföroreningar både inomhus och utomhus.

Rapporten sammanfattar de kärnindikatorer som Folkhälsomyndighetens har tagit fram för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

Rapporten är ett kunskapsunderlag för det övergripande målet för folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör boende och närmiljö och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

I denna sammanställning presenteras de centrala budskap som framkom i en fokusgrupp med budget- och skuldrådgivare. Syfte med fokusgruppen var att få en djupare förståelse för rådgivarnas erfarenheter kopplat till spelproblem. Relaterad läsning Ekonomisk rådgivning och stöd (Spelprevention.se)

Faktabladet sammanfattar resultaten från rapporten Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? och riktar sig till dig som har uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

En förutsättning för att kunna förebygga användning av alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar (ANTS) är kunskap om de faktorer som utgör en risk för, eller skyddar barn och unga från att börja använda eller utveckla problem kopplat till ANTS.

Rapporten visar att komvuxelevers hälsa och förutsättningar för hälsa ser olika ut i de olika elevgrupperna och jämfört med befolkningen i stort.

Det finns många tänkbara orsaker bakom de senaste decenniernas ökning av psykisk ohälsa bland tonåringar i Sverige. Resultat från studien Skolbarns hälsovanor visar att självrapporterade psykosomatiska besvär är vanligare bland tonåringar som är stressade över skolarbetet. Detta jämfört med dem som inte är stressade över skolarbetet. Sett över tid, så har andelen tonåringar som uppger att de är stressade över skolarbetet till stor del sammanfallit med utvecklingen av psykosomatiska besvär.

Rapporten handlar om insatser för att öka den fysiska aktiviteten i skolan och effekten på barns och ungas psykiska hälsa. Insatserna gäller exempelvis införandet av styrketräning på idrottslektionerna, rörliga lekredskap på skolgården eller yogalektioner.

Faktabladet sammanfattar resultatet från en kartläggning av äldre hbtqi-personers hälsa och livsvillkor. Faktabladet beskriver riskfaktorer, skyddsfaktorer och behov av insatser som är särskilt relevanta för äldre hbtqi-personers hälsa och livsvillkor.

En nationell strategi mot ensamhet. Strategin beskriver vad som behöver göras och på vilken samhällsnivå. Alla behövs i detta arbete och alla kan bidra – regering, myndigheter, regioner, kommuner, civilsamhälle, näringsliv och akademi.

Användningen av cannabis bland vuxna är relativt oförändrad under den senaste 10-årsperioden. Den totala narkotikaanvändningen har minskat något.

Mat är en förutsättning för liv och hälsa. Samtidigt är ohälsosamma matvanor en av de största riskfaktorerna för sjukdom och för tidig död i Sverige. Vad och hur mycket vi äter påverkar också miljön och klimatet.