Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
1083 träffar på Vad är psykiskt ohälsa inom Hela webbplatsen
-
Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? – Kortversion
Publicerad:Vi har tittat på faktorer inom skola och lärande, faktorer inom familjen, familjens socioekonomiska förutsättningar och övergripande samhällsfaktorer. Rapporten ska ge beslutsfattare underlag för att rikta uppmärksamhet och resurser åt de verksamheter som har betydelse för barns och ungas psykiska hälsa. Även de yrkesgrupper som arbetar med barn och unga kan ha intresse av rapporten.
-
Att prata om vaccination mot covid-19 – Fem steg för att utforska och möta frågor och funderingar
Publicerad:Faktabladet riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården som möter personer i samband med vaccination mot covid-19. Hälso- och sjukvårdspersonal har en viktig roll för att stödja beslutet om vaccination.
-
Fysisk aktivitet och stillasittande i befolkningen
Uppdaterad:Fysisk aktivitet är viktigt för en god och jämlik hälsa i befolkningen, men stillasittandet ökar i alla åldrar. Här får du en översikt över rörelsevanor i olika åldrar, vilka skillnader det finns och vilka konsekvenser det får.
-
Vad kan vi lära oss från barns och ungas upplevelser av pandemin?
Uppdaterad:Efter covid-19 ville vi ta reda på hur barn och unga upplevde pandemin för att kunna dra lärdomar inför framtida pandemier eller andra samhällskriser. Barn och unga har själva fått berätta vad de tyckte om covid-19 genom intervjuer, teckningar och gruppdiskussioner.
-
Hur pratar ni om skärmar hemma? Tips och råd till dig som har barn i åldern 13–18 år
Publicerad:Broschyren innehåller tips och råd om barns och ungas skärmanvändning. Den riktar sig till dig som är vårdnadshavare.
-
Ungas röster om fysisk aktivitet
Publicerad:Faktabladet sammanfattar resultat från fokusgruppsintervjuer med ungdomar i åldern 13–18 år, om fysisk aktivitet och fritidsaktiviteter. Fokus ligger på faktorer som kan främja fysisk aktivitet och minskat stillasittande, och på hindrande faktorer.
-
Svenska skolbarns hälsovanor 2001/2002
Publicerad:Rapporten bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2001. Mer fördjupade analyser kommer att publiceras senare och de internationella resultaten publiceras i en separat rapport från WHO.
-
Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet
Publicerad:Rapporten är ett underlag och förslag till åtgärder för att främja hälsa som är relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.
-
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018
Publicerad:Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor…
-
Folkhälsopolitik och regional utvecklingspolitik – En jämförande analys
Publicerad:I rapporten redovisas att samtliga åtta folkhälsopolitiska målområden har bäring på hållbar regional utveckling. Det finns även tydliga beröringspunkter mellan målområdena och den regionala utvecklingspolitikens fyra strategiska områden. Jämförelsen visar också att arbetet inom de två politikområdena är organiserat och uppbyggt på olika sätt och att den politiska styrningen skiljer sig åt.
-
Om ANDTS
Uppdaterad:ANDTS står för alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter och spel om pengar. Här kan du läsa om hur ANDTS påverkar hälsan och samhället, hitta grundläggande fakta om ANDTS och se var den som behöver kan få hjälp.
-
Matmiljöns betydelse för vår hälsa
Publicerad:Faktabladet beskriver olika faktorer i matmiljön och deras betydelse för matkonsumtion och hälsa. Kunskapsläget om matmiljön, dess definitioner, begrepp och mätmetoder utvecklas kontinuerligt. Det är angeläget att få mer kunskap om hur matmiljön ser ut i Sverige för att till exempel bromsa utvecklingen av övervikt och fetma.
-
Samhället behöver främja en hälsosam livsmedelskonsumtion hos barn och unga
Publicerad:Rapporten visar att barns och ungas livsmedelskonsumtion och matmiljö har blivit allt sämre, vilket påverkar deras matrelaterade hälsa.
-
Socioemotionell förmåga hos treåringar
Publicerad:Rapporten beskriver resultaten från en studie i Västerbottens län där föräldrar till 5 163 treåringar under 2014–2016 fått svara på 31 frågor för att undersöka socioemotionell förmåga hos deras barn.
-
Barns och ungas rörelsemönster – Resultat från objektivt uppmätt fysisk aktivitet, Skolbarns hälsovanor 2017/2018
Publicerad:Rapporten beskriver barn och ungas rörelsemönster baserat på resultat från ett nationellt urval av 11-, 13- och 15-åringar som burit aktivitetsmätare. Resultaten ger, förutom kunskap om barn och ungas rörelsemönster, även kunskap om samband mellan fysisk aktivitet, inaktivitet och hälsa.
-
Samråd och dialog med nationella minoriteter och urfolk i syfte att förbättra förutsättningarna för gruppernas hälsa
Publicerad:I den här rapporten finns förslag till åtgärder om hur det skulle vara möjligt att följa upp minoritetsgruppernas hälsosituation och hur framtida samråd och dialoger kan utformas.
-
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för alla
Publicerad:Guttmacher-Lancet-kommissionens rapport redogör för vad som återstår på agendan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och formulerar en utmanande och evidensbaserad vision för SRHR som bygger på mänskliga rättigheter.
-
Nationella myndigheters verksamhet inom ANDTS 2022
Publicerad:Rapporten beskriver nationella myndigheters arbete inom området alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS) under 2022. Syftet är att redovisa vilket arbete som myndigheterna har bedrivit, men också att svara på om det har gjorts i enlighet med ANDTS-politikens prioriteringar.
-
Argument för satsningar på ett stärkt hälsofrämjande och förebyggande arbete
Publicerad:Faktabladet presenterar argument för att underlätta prioritering och motivera satsningar på regional och kommunal nivå som främjar en god och jämlik hälsa.
-
Äldres erfarenheter av att leva med hiv – en kvalitativ studie bland personer som lever med hiv och som är 65 år och äldre
Publicerad:Rapporten ger kunskap om erfarenheter av att leva och åldras med hiv bland personer över 65 år som lever med hiv i Sverige. Frågor som utforskas handlar om vad ett gott liv innebär för personer över 65 år som lever med hiv och vilka behov av vård och äldreomsorg som finns.
-
Så kopplar Ängelholm ihop hälsa, trygghet och ANDTS
Uppdaterad:Ängelholms kommun arbetar aktivt med att koppla samman insatser för hälsa, trygghet och ANDTS-frågor (Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak och Spel om pengar).
-
Ekonomisk utvärdering av insatser i hälso- och sjukvården och socialtjänsten — En vägledning steg för steg
Publicerad:Vägledningen visar hur du kan använda ekonomiska utvärderingar som underlag för prioriteringsbeslut i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Den fördjupar förståelsen för de olika stegen och är avsedd att stärka beslutsfattare i rollen som beställare och mottagare av ekonomiska utvärderingar.
-
Hiv- och STI-prevention och sexuell och reproduktiv hälsa för migranter
Publicerad:Den här litteraturöversikten sammanfattar det aktuella kunskapsläget när det gäller hiv- (humant immunbristvirus) och STI (sexuellt överförda infektioner) -preventiva insatser som är riktade till migranter, vilka är en viktig målgrupp enligt Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar.
-
Hälsofrämjande arbetsplatser – med fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö
Publicerad:Rapporten riktar sig till aktörer som arbetar med arbetsmiljö- och verksamhetsutveckling på olika nivåer, såsom beslutsfattare, verksamhetsansvariga, HR-funktioner, chefer, forskare och andra inom offentlig, privat och ideell sektor.
-
Internationellt samarbete inom folkhälsoarbete
Uppdaterad:Folkhälsomyndigheten har till uppgift att följa och aktivt medverka i folkhälsoarbetet inom EU och internationellt. Samarbetet sker främst genom EU:s olika institutioner, Världshälsoorganisationen, WHO, och andra FN-organ.