Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Hbtqi-personer har generellt sämre fysisk, psykisk och sexuell hälsa än den övriga befolkningen. Hälsoskillnaderna beror delvis på att hbtqi-personer har sämre livsvillkor. Exempelvis utsätts personer inom gruppen oftare för kränkningar, diskriminering, hot och våld.

Arbetet med att främja hälsa, rättigheter och goda livsvillkor bland hbtqi-personer sker genom en rad insatser inom olika delar av samhället. Men det finns fortfarande utmaningar när det gäller lika rättigheter och möjligheter, oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

Flera av de hbtqi-strategiska myndigheterna i Sverige samlas i år igen på Pride House i Stockholm den 31 juli för en gemensam seminariedag. Tillsammans vill vi sprida kunskap om arbetet med att stärka rättigheter, hälsa och livsvillkor för hbtqi-personer i hela landet. Seminarierna är öppna för alla och sänds även live.

Flera av de hbtqi-strategiska myndigheterna i Sverige samlas för första gången på Pride House den 31 juli för en gemensam seminariedag. Seminarierna är öppna för alla och ska sprida kunskap om arbetet med att stärka rättigheter, hälsa och livsvillkor för hbtqi-personer i hela landet.

Medel fördelade. Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att fördela projektbidrag till ideella organisationer som bedriver arbete inom området suicidprevention, inklusive ideella organisationer som arbetar med suicidpreventiva insatser riktade till hbtqi-personer.

En kartläggande litteraturöversikt om intersektionellt stigma bland icke-vita hbtqi-personer.

Faktabladet sammanfattar resultatet från en kartläggning av äldre hbtqi-personers hälsa och livsvillkor. Faktabladet beskriver riskfaktorer, skyddsfaktorer och behov av insatser som är särskilt relevanta för äldre hbtqi-personers hälsa och livsvillkor.

Under Stockholm Pride den 31 juli 2024 bjöd vi in till en myndighetsgemensam seminariedag på Pride House med syftet att berätta om de hbtqi-strategiska myndigheternas nationella arbete.

Hbtqi-personer har sämre förutsättningar för hälsa, trygghet och frihet. Men det går att förändra. En viktig del i folkhälsoarbetet är att främja allas lika rättigheter och möjligheter att påverka sitt liv och samhället, oavsett sexuell läggning, könsidenitet eller könsuttryck.

Under Stockholm Pride, 31 juni 2025, bjöd vi in till en myndighetsgemensam seminariedag på Pride House där arbetet för lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer presenterades.

En ny rapport från Folkhälsomyndigheten visar att det finns stora kunskapsluckor inom forskningen när det gäller äldre hbtqi-personers hälsa och livsvillkor. Samtidigt visar rapporten att många äldre hbtq-personer känner oro för framtida vård och omsorg och att äldre sexuella minoriteter löper en högre risk för ofrivillig ensamhet.

Information från Folkhälsomyndigheten

Faktabladet bygger på resultatet från en intervjustudie om psykisk ohälsa bland unga transpersoner i åldern 16–26 år.

Avdelningen tar fram och sprider kunskap om betydelsen av livsvillkor för hälsa och sjukdom. Vi samordnar det nationella arbetet inom psykisk hälsa och suicidprevention, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och arbetet mot hiv, aids och sexuellt överförda infektioner (STI).

En kartläggande litteraturöversikt av forskning om livsvillkor, livskvalitet och hälsa bland bisexuella i Norden 2000–2023.

Rapporten visar att det finns betydande kunskapsluckor när det gäller flera aspekter av hälsa och levnadsvillkor, för vissa undergrupper finns inga studier alls. 

Rapporten ger kunskap om migranters upplevelser av att leva med hiv i Sverige, med fokus på mötet med hälso- och sjukvården, socialtjänsten och annan offentlig verksamhet.

Ni som har tagit emot statsbidrag från Folkhälsomyndigheten ska redovisa hur ni har använt det beviljade statsbidraget.

Många samhällsaktörer uppfattar att de arbetar med insatser kopplade till existentiella frågor, men det finns flera olika tolkningar av begreppet existentiell hälsa. Det visar en ny kartläggning som Folkhälsomyndigheten gjort på uppdrag av regeringen.

Sedan år 2016 har staten betalat 130-150 miljoner kronor per år till regioner och kommuner för ungdomsmottagningarnas arbete med psykisk hälsa. Här berättar forskarna Isabel Goicolea och Anne Gotfredsen om den utvärdering som Umeå universitet gör på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Rapport beskriver resultatet från en kartläggande litteraturöversikt om metoder som främjar hälsa och förebygger ohälsa bland hbtq-personer.

Barn och unga rör sig allt mindre och stillasittandet ökar i alla åldersgrupper. Samtidigt vet vi att rörelse är viktig för hälsa, mående och förmågan att klara skolan. Här får du en övergripande bild av barn och ungas rörelsevanor och betydelsen av fysisk aktivitet.

Den här rapporten är en kartläggande litteraturöversikt av forskning om hälsa, livsvillkor, livskvalitet och utmaningar för personer som lever med hiv och är 60 år eller äldre.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en rapport om hälsa hos män som har sex med män (MSM) som får PrEP mot hiv. Rapporten bygger på resultaten från två studier som genomförts på Venhälsan i Stockholm. Syftet med rapporten är att

Folkhälsomyndighetens rapport beskriver resultat om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland äldre homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer). Med äldre avses personer i åldrarna 65–84 år.