Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Hbtqi-personer har generellt sämre fysisk, psykisk och sexuell hälsa än den övriga befolkningen. Hälsoskillnaderna beror delvis på att hbtqi-personer har sämre livsvillkor. Exempelvis utsätts personer inom gruppen oftare för kränkningar, diskriminering, hot och våld.

En kartläggande litteraturöversikt om intersektionellt stigma bland icke-vita hbtqi-personer.

Arbetet med att främja hälsa, rättigheter och goda livsvillkor bland hbtqi-personer sker genom en rad insatser inom olika delar av samhället. Men det finns fortfarande utmaningar när det gäller lika rättigheter och möjligheter, oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

MEDEL FÖRDELADE. Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att fördela projektbidrag till ideella organisationer som bedriver arbete inom området suicidprevention, inklusive ideella organisationer som arbetar med suicidpreventiva insatser riktade till hbtqi-personer.

Flera av de hbtqi-strategiska myndigheterna i Sverige samlas för första gången på Pride House den 31 juli för en gemensam seminariedag. Seminarierna är öppna för alla och ska sprida kunskap om arbetet med att stärka rättigheter, hälsa och livsvillkor för hbtqi-personer i hela landet.

Flera av de hbtqi-strategiska myndigheterna i Sverige samlas i år igen på Pride House i Stockholm den 31 juli för en gemensam seminariedag. Tillsammans vill vi sprida kunskap om arbetet med att stärka rättigheter, hälsa och livsvillkor för hbtqi-personer i hela landet. Seminarierna är öppna för alla och sänds även live.

Faktabladet sammanfattar resultatet från en kartläggning av äldre hbtqi-personers hälsa och livsvillkor. Faktabladet beskriver riskfaktorer, skyddsfaktorer och behov av insatser som är särskilt relevanta för äldre hbtqi-personers hälsa och livsvillkor.

Folkhälsomyndigheten delar ut statsbidrag på uppdrag av regeringen till ideella organisationer som bedriver arbete inom området suicidprevention, inklusive ideella organisationer som arbetar med suicidpreventiva insatser riktade till hbtqi-personer.

Medel fördelade. Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att fördela projektbidrag till ideella organisationer som bedriver arbete inom området suicidprevention, inklusive ideella organisationer som arbetar med suicidpreventiva insatser riktade till hbtqi-personer.

Under Stockholm Pride den 31 juli 2024 bjöd vi in till en myndighetsgemensam seminariedag på Pride House med syftet att berätta om de hbtqi-strategiska myndigheternas nationella arbete.

Hbtqi-personer har sämre förutsättningar för hälsa, trygghet och frihet. Men det går att förändra. En viktig del i folkhälsoarbetet är att främja allas lika rättigheter och möjligheter att påverka sitt liv och samhället, oavsett sexuell läggning, könsidenitet eller könsuttryck.

Under Stockholm Pride, 31 juni 2025, bjöd vi in till en myndighetsgemensam seminariedag på Pride House där arbetet för lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer presenterades.

En ny rapport från Folkhälsomyndigheten visar att det finns stora kunskapsluckor inom forskningen när det gäller äldre hbtqi-personers hälsa och livsvillkor. Samtidigt visar rapporten att många äldre hbtq-personer känner oro för framtida vård och omsorg och att äldre sexuella minoriteter löper en högre risk för ofrivillig ensamhet.

Information från Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndighetens rapport beskriver resultat om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland äldre homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer). Med äldre avses personer i åldrarna 65–84 år.

Rapporten visar att det finns betydande kunskapsluckor när det gäller flera aspekter av hälsa och levnadsvillkor, för vissa undergrupper finns inga studier alls. 

Avdelningen tar fram och sprider kunskap om betydelsen av livsvillkor för hälsa och sjukdom. Vi samordnar det nationella arbetet inom psykisk hälsa och suicidprevention, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och arbetet mot hiv, aids och sexuellt överförda infektioner (STI).

Ungas hälsa, relationer och sexliv är en nationell enkätundersökning som under 2023 gick ut till ett slumpmässigt urval av 40 000 personer i åldrarna 16–29 år. Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde datainsamlingen på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Många samhällsaktörer uppfattar att de arbetar med insatser kopplade till existentiella frågor, men det finns flera olika tolkningar av begreppet existentiell hälsa. Det visar en ny kartläggning som Folkhälsomyndigheten gjort på uppdrag av regeringen.

En lättläst sammanfattning av handlingsplanen för det nationella arbetet för sexuell och reproduktiv hälsa under åren 2023-2033.

Unga bi-, pan-, och homosexuella uppger generellt en sämre sexuell hälsa än heterosexuella jämnåriga. Det visar en fördjupad analys av resultaten från UngKAB23 – en nationell enkät om ungas hälsa, relationer och sexliv.

Faktabladet vänder sig till främst till professionen inom områdena folkhälsa, psykisk hälsa och suicidprevention men även yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården.

Övergripande information om Fritidskortet och varför vi behöver satsa på barns och ungdomars möjligheter till en meningsfull fritid, som en del i ett hälsofrämjande arbete.

En fördjupad analys av enkätstudien UngKAB23 visar att en högre andel unga bi-, pan- och homosexuella rapporterar utsatthet för våld, diskriminering och begränsat handlingsutrymme jämfört med unga heterosexuella.

Ni som har tagit emot statsbidrag från Folkhälsomyndigheten ska redovisa hur ni har använt det beviljade statsbidraget.