Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

På den här sidan har vi samlat information om vilka vaccinationer som är aktuella för vuxna. Några vaccinationer rekommenderas till alla medan andra rekommenderas för de som har en ökad risk för att drabbas av en viss sjukdom.

Rapporten redovisar resultatet av 2016 års seroepidemiologiska undersökning som visar att immuniteten mot mässling, påssjuka, röda hund, difteri och stelkramp samt polio typ 1 och 3 är god i befolkningen.

Information om vaccinationsprogrammet genom tiderna finner du här nedan. Att vi i tabellen inte alltid anger exakta årtal beror på att vaccineringen började vid olika tidpunkter i olika delar av landet.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Stelkramp (tetanus) är en mycket allvarlig sårinfektion som obehandlad ofta leder till döden.

Difteri orsakas av en bakterie som utsöndrar ett toxin. Toxinet kan skada flera organ, till exempel hjärtat och njurarna. Vaccinationsprogrammet mot difteri har haft en mycket god effekt och sjukdomen är mycket ovanlig i Sverige.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen. Rapporten vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men den kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Den hälsoekonomiska analysen är en del av myndighetens regeringsuppdrag ”Vaccin mot pneumokocker till riskgrupper - beslutsunderlag för ändring av nationella vaccinationsprogram”. Underlaget riktar sig i huvudsak till berörda personer vid Regeringskansliet, men även till landsting och andra myndigheter.

Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska synliggöra resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna för rapporten är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkare.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2023 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Rapporten är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa vaccination mot säsongsinfluensa i ett särskilt vaccinationsprogram till riskgrupper jämför med ingen vaccination.

Version 1, aug 2022 Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot kikhosta för gravida efter gravidvecka 16. Syftet med vaccinationen är att skydda de allra yngsta spädbarnen mot svår sjukdom i kikhosta. För att skyddet skall överföras till barnet b&

Rapporten är avsedd som ett kunskapsstöd för vården och synliggör resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkarna.

Årsrapporten för barnvaccinationsprogrammet beskriver utfallet av det nationella vaccinationsprogrammet för 2020 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av de sjukdomar vi vaccinerar mot och de rapporterade biverkningarna. Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2022 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Detta kunskapsunderlag togs fram under 2023‒2024 utifrån ett regeringsuppdrag och sammanfattar den litteratur, den statistik och de erfarenheter som ligger till grund för Folkhälsomyndighetens bedömning. 

Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.

Hepatit B och C ska vara eliminerade i världen till år 2030, enligt Världshälsoorganisationens mål. Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett nytt kunskapsunderlag för hur arbetet kan bedrivas i Sverige där man konstaterar att aktörer i högre grad behöver samverka för att arbetet ska bli effektivt.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Rapporten beskriver resultaten från en studie i Västerbottens län där föräldrar till 5 163 treåringar under 2014–2016 fått svara på 31 frågor för att undersöka socioemotionell förmåga hos deras barn.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.