Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Vid extraordinära händelser kan WHO deklarera ett "internationellt hot mot människors hälsa" (Public Health Emergency of International Concern, PHEIC). Här beskriver vi vad deklarationen innebär, hur beslut fattas och vilken roll Folkhälsomyndigheten har.

Folkhälsomyndigheten presenterar resultaten från undersökningen i en grundrapport, liksom i olika temarapporter.

I Sverige har vi valt att kräva hälsodeklaration under vissa omständigheter. Hälsodeklarationen syftar till att tidigt upptäcka och hantera hot mot människors hälsa.

Folkhälsomyndigheten har till uppgift att följa och aktivt medverka i folkhälsoarbetet inom EU och internationellt. Samarbetet sker främst genom EU:s olika institutioner, Världshälsoorganisationen, WHO, och andra FN-organ.

Folkhälsomyndigheten arbetar aktivt för att skydda befolkningen mot smittsamma sjukdomar och allvarliga hälsohot, både i vardag och kris. Här kan du läsa om vårt ansvar, våra beredskapsfunktioner och hur vi samverkar med andra aktörer för att säkerställa ett effektivt skydd.

Saneringsintyg används för att förebygga, upptäcka och hantera internationella hot mot människors hälsa. Det syftar även till att minska risken för att smittämnen eller andra ämnen som utgör eller som kan utgöra ett hot mot människors hälsa förs in i landet eller sprids till andra länder.

Ansvarsfull medierapportering är en viktig del i det suicidpreventiva arbetet. Rapportering om självmord, beroende på hur den görs, kan få både positiva och negativa konsekvenser.

WHO:s rapport med internationella resultat från 45 olika länder 2017/2018 visar att skolbarn i Sverige har jämförelsevis goda relationer till föräldrar och lärare samt goda levnadsvanor. De rör sig dock lite och har oftare psykosomatiska besvär jämfört med skolbarn i andra länder.

Folkhälsomyndigheten arbetar med att upptäcka, rapportera och hantera allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa genom internationella åtaganden. Här hittar du information om Internationella Hälsohotsreglementet (IHR) och EU:s hälsohotsförordning.

WHO har beslutat att spridningen av sjukdomen mpox ska klassas som ett internationellt hot mot människors hälsa (PHEIC). Flera afrikanska länder är drabbade, framför allt Demokratiska republiken Kongo.

Sida och Folkhälsomyndigheten har ingått en ny överenskommelse för att ytterligare stärka samarbetet inom global hälsa och internationellt utvecklingssamarbete.

Många samhällsaktörer uppfattar att de arbetar med insatser kopplade till existentiella frågor, men det finns flera olika tolkningar av begreppet existentiell hälsa. Det visar en ny kartläggning som Folkhälsomyndigheten gjort på uppdrag av regeringen.

När misstänkta hälsohot uppstår måste de snabbt rapporteras. Här hittar du information om vad underrättelseskyldigheten innebär, vem som ska underrätta Folkhälsomyndigheten och vilken information som ska lämnas.

Antibiotika räddar liv och är en förutsättning för människors och djurs hälsa och för vår moderna sjukvård. I Sverige diplomeras nu verksamheter runt om i landet som en del av intitiativet Antibiotikasmart Sverige.

Under FN:s generalförsamling i New York bjöd Folkhälsomyndigheten in länder för diskussioner om det gemensamma arbetet mot antibiotikaresistens.

Det är viktigt med insatser som minskar risken att barn använder digitala medier på ett sätt som påverkar hälsan negativt. Det konstaterar WHO Europa i en ny rapport, som visar på en kraftig ökning av problematisk användning av sociala medier.

På den här sidan beskriver vi begreppet psykisk hälsa och hur psykiskt välbefinnande och olika dimensioner av psykisk ohälsa kan förstås.

Hur mår skolbarn i Sverige och vilka levnadsvanor har de? Hur har skolbarns hälsa och levnadsvanor förändrats över tid? Finns det skillnader i hälsa och vanor mellan olika grupper av skolbarn?

På Folkhälsomyndigheten arbetar vi för att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vi arbetar med att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot.

Undersökningen Skolbarns hälsovanor har följt 11-, 13- och 15-åringars hälsa, levnadsvanor och livsvillkor sedan 1980-talet. Under vårterminen bjuds barn i årskurs 7 och 9 in att svara på enkäten.

Olivia Wigzell är generaldirektör från den 3 oktober 2024. Hon kom till Folkhälsomyndigheten som vikarierande generaldirektör den 15 augusti 2024.

Här hittar du ett urval av rapporter med analyserad, kommenterad och tolkad statistik som ger en övergripande bild om utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer på nationell, regional och lokal nivå.

Elektromagnetiska fält uppstår kring elektriska apparater, kraftledningar, mobiltelefoni och annan trådlös kommunikation. På denna webbsida förklaras mer om vad elektromagnetiska fält är och om egenkontroll och tillsyn enligt miljöbalkens hälsoskyddsregler kopplat till elektromagnetiska fält.

Alkohol kan ha negativ påverkan på individer och närstående samt samhället i stort. Folkhälsomyndigheten följer hälsoläget i befolkningen och faktorer som påverkar genom att ta fram forskning och statistik. Vi delar med oss av kunskaperna till myndigheter och aktörer som vi samverkar med så att de i sitt dagliga arbete kan främja hälsa och förebygga sjukdomar och skador.