Clostridioides difficile-infektion – sjukdomsstatistik

Lyssna

Clostridioides difficile är en tarmbakterie som kan orsaka diarré (CDI) och livshotande pseudomembranös kolit, framför allt hos äldre individer som behandlas med antibiotika.

Clostridioides difficile-veckorapporter

Årsrapport

Clostridioides difficile 2018

Sammanfattning och bedömning

Under 2018 rapporterades 6 475 nya fall av Clostridioides difficile (C. difficile) motsvarande en incidens av 63 fall per 100 000 invånare (figur 1). Sedan 2016 har incidensnivåerna legat relativt stabilt i landet (figur S1) men med fortsatt stora skillnader mellan de olika regionerna i landet (figur 1). Eftersom de flesta fall sker på sjukhus redovisas även antalet fall per vårddagar, ett mått som används i den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC:s övervakningssystem. Omräknat till vårddagar var incidensen 11 fall per 10 000 vårddagar vilket ligger på samma nivå som 2016 och 2017 (figur S2). För samtliga rapporterade fall 2018 var medianåldern 73 år. Liksom tidigare rapporterades något fler kvinnor (52 procent) än män (48 procent) med C. difficile. Majoriteten av fallen (73 procent) var liksom tidigare 60 år och äldre.

Under 2018 typades totalt 615 C. difficile-isolat (n=554 för 2017). Totalt identifierades 98 olika PCR ribotyper och de 15 vanligaste utgjorde cirka 70 procent av samtliga isolat, en siffra som varit relativt stabil de senaste åren (figur S3). Diversiteten av typer ökade totalt sett i landet men som tidigare år varierade den mellan olika regioner (figur S4 och S5). Under 2018 identifierades 9 kluster av PCR ribotyper i 8 regioner, däribland typ 027 i Gävleborg som sannolikt är del av den smittspridning som identifierades 2017 (tabell 1). Från och med 2017 insamlas data om bland annat ålder, kön, recidiv och resultaten visar att typ 020 var vanligare bland yngre åldersgrupper medan typ 014 förekom i större utsträckning bland äldre åldersgrupper (figur 2). Även typerna 070, 027 och 403 var vanligare bland äldre medan typ 003 var vanligare bland 0-4 åringar. Orsakerna till snedfördelningar bland åldersgrupper är okända men kan delvis bero på att äldre i högre utsträckning vårdas på sjukhus eller vårdhem där andra typer förekommer. Recidivfrekvens var högre bland ribotyperna 045, 103, x106, x161 och 006 och lägre för ribotyp 081 (Chi2 p<0,05). Fler kvinnor än män provtogs inom primärvården jämfört med slutenvården (Chi2 test p<0,01).

Isolat med resistens mot vissa typer av antibiotika är associerade med högre spridningsbenägenhet och andelen isolat med samtidig resistens mot tre indikatorantibiotika (erytromycin, klindamycin och moxifloxacin) var 2,4 procent 2018 jämfört med 3,1 procent 2017 (n=15/615 respektive n=17/554). Ingen förändring uppmättes dock för andelen isolat resistenta mot alla fyra indikatorantibiotika (1,4 procent av alla insamlade isolat; tabell S1). Andelen isolat resistenta mot tetracyklin ökade med 60 procent 2018 (n=75/615) jämfört med 2017 (n=42/554) och ökningen sågs framför allt bland typerna 012 och 078. Inga isolat resistenta mot behandlingsalternativen metronidazol och vankomycin identifierades.

Figur 1. Incidensen av nya fall av C. difficile per region under åren 2016-2018. Regionerna är rangordnade från lägsta till högsta incidens 2018.

Figur 1. Incidensen av nya fall av C. difficile per region under åren 2016-2018. Regionerna är rangordnade från lägsta till högsta incidens 2018.

Invånarantalet i länet har använts som nämnardata i incidensberäkningen. Där information om i vilket län provet har tagits saknades, har det län som vanligen rapporterats av laboratoriet använts i beräkningarna. För Jönköpings län används egna siffror framtagna av länets smittskydds- och vårdhygienenhet då rapporteringen visar totala antalet positiva prov men inte recidiv. Ett fall betraktas som nytt om minst åtta veckor har förflutit sedan föregående positivt prov, i annat fall räknas det som pågående sjukdomsepisod eller recidiv. Det överensstämmer med den europeiska falldefinitionen av C. difficile.

Figur 2. Ribotyper som uppvisar skillnader i fördelning mellan åldersgrupper (aggregerade data 2017-2018).

Figur 2. Ribotyper som uppvisar skillnader i fördelning mellan åldersgrupper (aggregerade data 2017-2018).

Tabell 1. Kluster av typer per region 2017-2018 (Fisher test p<0,01). Kluster är beräknade utifrån typfördelning i landet och indikerar möjliga smittspridningar.
Region Kluster 2017 Kluster 2018
Blekinge 013
Gävleborg 027 027
Halland x106
Kalmar 003
Kronoberg 045 097
Skåne
Stockholm 001, 403, 026 106
Uppsala 081
Västra Götaland 220, x100
Örebro 012 045

Läs mer