Rabies klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Rabies är en smittspårningspliktig sjukdom.
Sjukdomsinformation
Rabies 2017
Bakgrund
Det i Sverige senast konstaterade rabiesfallet rapporterades år 2000 där smitta skett i Thailand. Dessförinnan rapporterades ett fall 1974 som smittats i Indien. Troligtvis smittades båda dessa fall vid kontakt med rabiessjuka hundar. Rabies i dess klassiska form orsakas av lyssavirus genotyp 1 som påträffas hos fladdermöss och marklevande djur (exempelvis hundar), detta virus har aldrig påträffats i Sverige. Däremot har en kartläggning utförd i södra Sverige 2008–2013 påvisat förekomst av antikroppar mot andra genotyper av lyssavirus, så kallat European bat lyssavirus (EBLV), bland provtagna vattenfladdermöss. EBLV har i mycket sällsynta fall satts i samband med sjukdom hos människa.
Utfall
Inget humanfall av rabies har rapporterats i Sverige under 2017.
Mikrobiologi
Under 2017 utförde Folkhälsomyndigheten tre analyser på misstanke om rabiesinfektion hos människa, samtliga dessa analyser utföll negativt.
Sammanfattande bedömning
Ett fortsatt rabiesfritt Sverige förutsätter ett aktivt smittskyddsarbete på såväl human- som djursidan. Folkhälsomyndigheten bevakar omvärldssituationen och bistår sjukvården med beredskapsdiagnostik vid misstanke om rabies.
Läs mer
Tabellsamling – årsrapporter 2017
Statistik och årsrapporter för andra sjukdomar
Information om beredskapsdiagnostik