Rabies – sjukdomsstatistik

Rabies 2016

Rabies är en virussjukdom tillhörande familjen Lyssavirus som överförs från infekterade djur till människa. Däggdjur utgör reservoar för smitta till människor, vilket kan ske om människan genom bett eller slickning på slemhinnor eller skadad hud exponeras för saliv innehållande rabiesvirus från ett infekterat djur. Hos människan orsakar rabiesvirus en hjärninflammation med tyvärr dödlig utgång i 100 procent av fallen. Rabies i dess klassiska form orsakas av Lyssavirus genotyp 1 som påträffas hos fladdermöss och marklevande djur (exempelvis hundar); detta virus har aldrig påträffats i Sverige. Däremot har en kartläggning utförd i södra Sverige 2008–2013 påvisat förekomst av andra genotyper av Lyssavirus bland provtagna vattenfladdermöss, så kallade European bat lyssavirus (EBLV) som inom familjen Lyssavirus benämns genotyp 5 och 6 och som i mycket sällsynta fall har satts i samband med sjukdom hos människa.

Under de senaste 40 åren har två personer vårdats på svenskt sjukhus för rabies. 1974 insjuknade en svensk efter att ha smittats i Indien och i juli 2000 konstaterades det första svenska fallet sedan dess, med Thailand som smittort. Troligen smittades bägge patienter av sjuka hundar.

Utfall

Inga humanfall av rabies har rapporterats i Sverige under 2016.

Mikrobiologi

År 2016 utfördes tre analyser på misstanke om rabiesinfektion hos människa, samtliga dessa analyser utföll dock negativt.

Sammanfattande bedömning och förslag på åtgärder

Folkhälsomyndigheten bevakar omvärldssituationen och bistår sjukvården med jourmässig diagnostik för rabiesvirus.

Läs mer

• Tabellsamling – årsrapporter 2016
• Statistik och årsrapporter för andra sjukdomar
• Sjukdomsinformation om rabies