Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat spridningen av andra sjukdomar i årssammanfattningen.

Årssammanfattning smittsamma sjukdomar 2021

Sammanfattning och bedömning

Under 2021 rapporterades 365 fall av tuberkulos (tbc) i Sverige motsvarande en incidens av 3,5 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är något fler fall jämfört med år 2020 (n=335). Av dessa var 359 diagnostiserade i Sverige och sex diagnostiserade utomlands. Flest fall tillhör gruppen med ett annat födelseland än Sverige och de kommer framförallt ifrån länder som fortfarande har en hög incidens av tbc varav flertalet bedöms som smittade i sitt födelseland. Incidensen bland personer födda utomlands har stadigt minskat sedan 2015 då också migrationen minskat sedan dess (figur 2). De flesta personer som smittats i andra länder insjuknar inom de första fem åren efter flytten till Sverige.

Under 2021 bedömdes 41 fall (11 procent) som smittade i Sverige (0,4 fall per 100 000 invånare) där den största gruppen var personer över 65 år och födda i Sverige (13/41; 32 procent). Infektionen bland personer födda i Sverige som var över 65 år kunde i många fall relateras till trolig smitta i barndomen (8/13; 62 procent).

Antalet fall bland personer födda i Sverige har fortsatt att minska, från 44 fall år 2020 till 40 fall år 2021. Dessa fall var relativt jämnt fördelade över ålder (figur 3), men med få fall bland barn under tio år (5 fall) och inga fall i gruppen 35–44 år.

Flest fall rapporterades från Region Stockholm (114 fall), Västra Götalandsregionen (60 fall) och Region Skåne (38 fall). Den geografiska fördelningen av rapporterade fall under ett år påverkas främst av var nyanlända immigranter bosatt sig.

Av personer som diagnostiserades med tbc i Sverige 2021 var 80 procent (n=286/359) odlingsverifierade och av dessa hade 2,1 procent multiresistent tbc (n=6). Det kan jämföras med en genomsnittlig nivå på 2,8 procent multiresistenta isolat per år sedan 2007. Av de odlingsverifierade fallen tillhörde 16 procent (45/286) 33 olika kluster vilket var något lägre andel än före pandemin (2019: 82/396; 21 procent).

Andelen direktpositiva fall av lungtuberkulos har ökat från 20 procent 2019 till 23 procent 2020 och 25 procent 2021. Direktpositiv lungtuberkulos är den mest smittsamma formen av tbc och ökningen kan bero på att diagnosen försenats i fler fall än tidigare. Det rör sig dock om små tal och ökningen är inte statistiskt signifikant.

Sammanfattningsvis har något fler fall av tbc rapporterats under 2021 jämfört med 2020 men är fortsatt färre än innan pandemin av covid-19. Det förklaras främst av minskad invandring från länder med hög incidens. Invandringen har minskat gradvis under de senaste 5 åren men extra uttalat under 2020 och 2021.

Figur 1. Incidensen av tbc i Sverige under åren 1941–2021.

Graf som visar hur incidensen av tuberkulos i Sverige minskat ifrån över 300 fall per 100 000 invånare och år 1940 till mindre än 5 fall per 100 000 invånare och år, 2018. Källa: Folkhälsomyndigheten.

Figur 2. Incidensen av tbc i Sverige per födelseland under åren 2001–2021.

Kurvorna visar hur incidensen för personer födda i Sverige ligger betydligt lägre jämfört med personer födda i annat land. 2021 var incidensen för födda i Sverige mindre än ett jämfört med drygt 15 per 100 000 för peroner födda i annat land. Källa: Folkhälsomyndigheten.

Figur 3. Antalet rapporterade tbc-fall i Sverige per åldersgrupp och födelseland under år 2021.

Stapeldiagram som visar antal fall per åldersgrupp och födelseland. Källa: Folkhälsomyndigheten.

Läs mer