Statistik om övervikt och fetma hos barn 6–10 år

Lyssna

Ungefär vart fjärde skolbarn i lågstadieåldern har övervikt eller fetma och förekomsten ökar med åldern. Skolan är en arena som når alla barn och unga och har därmed en central roll i arbetet för en god och jämlik hälsa, både som utbildningsansvarig men också i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

Cirka 23 procent av barn i åldern 6–9 år hade övervikt eller fetma läsåret 2021/2022, därav hade 15,6 procent övervikt och 7,2 procent fetma. Dessa siffror innebär en ökning med ca 2 procentenheter från läsåret 2018/2019. Ökningen från 2018/2019 bestod främst i en förändring av förekomsten av fetma, från cirka 5,8 procent. Jämfört med läsåret 2018/2019 var risken för fetma närmare 26 procent högre läsåret 2021/2022.

Det fanns precis som tidigare år både köns- och åldersskillnader. 2021/2022 var det i alla åldersgrupper, 6–9 år, vanligare att flickor hade övervikt jämfört med jämnåriga pojkar. Bland 9-åriga pojkar var andelen som hade fetma 13,6 procent, medan motsvarande siffror för flickor var 11,5 procent. Förekomsten av övervikt och fetma ökade signifikant med åldern och var mer än dubbelt så vanligt för 9-åringar jämfört med 6-åringar.

Figur 1. Andel (procent) barn i åldern 6–9 år med övervikt och fetma läsåret 2021/2022, uppdelat på ålder och kön.

Det var mer vanligt förekommande med övervikt bland flickor och förekomsten av övervikt och fetma ökade signifikant med åldern

I FolkhälsoStudio kan du själv dela upp statistiken på olika sätt samt ta fram tabeller och grafer

FolkhälsoStudio (extern webbplats)

Regionala skillnader

Det fanns regionala skillnader i förekomsten av övervikt och fetma bland 6–9-åringar. Andelen barn med övervikt eller fetma var högst i Värmland, följt av Gävleborg och Jönköping, medan Västerbotten hade lägst andel. Högst andel barn med fetma fanns i Jönköping med 9,8 procent, följt av Blekinge med cirka 9,6 procent. Lägst andel fanns i Uppsala med 5,1 procent och Västernorrland med cirka 5,6 procent. För mer information se karta.

Figur 2. Andel (procent) barn i åldern 6–9 år med övervikt eller fetma fördelat på region, läsåret 2021/2022. Möjliga val: viktklass och kön.

Kommunala skillnader

Det fanns även kommunala skillnader genom en tydlig geografisk gradient där mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner hade en högre prevalens av övervikt och fetma.

Figur 3. Andel (procent) barn i åldern 6–9 år med övervikt och fetma läsåret 2021/2022, Kommungruppsindelning.

I mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner fanns en högre prevalens av övervikt och fetma jämfört med större städer.

Om undersökningen

Resultaten kommer från de längd- och viktmätningar som genomfördes inom ramen för elevhälsosamtalen läsåren 2015/16, 2018/19 och 2021/2022. Kartläggningen är en del av Världshälsoorganisationens (WHO) Child Obesity Surveillance Initiative (COSI), som genomförs kontinuerligt.

Det finns olika sätt att mäta viktstatus på. För barn finns det flera olika tillväxtkurvor för att klassificera viktstatus. De resultat som redovisas på den här sidan baseras främst på iso-BMI enligt IOTF (International Obesity Task Force) där hänsyn tas till ålder och kön för att definiera övervikt och fetma.

Läs mer om olika tillväxtkurvor i publikationen Att mäta övervikt och fetma bland barn.

Uppdaterad:

Skriv ut

Mer att läsa inom Statistik om övervikt och fetma