År 2021 var andelen barn i Sverige som var inskriva i förskolan den 15 oktober det år de fyllde 3 år 95 procent. Det var mindre vanligt att vara inskriven i förskolan bland barn födda i alla studerade grupper av födelseländer utanför Sverige jämfört med barn födda i Sverige (96 procent). Speciellt gällde det barn födda i länder utanför Norden, där 72 procent var inskrivna. Det var även en lägre andel barn inskrivna i förskola som hade föräldrar med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå jämfört med barn till föräldrar med eftergymnasial utbildningsnivå. Under perioden 2014–2021 steg andelen barn inskrivna i förskolan oavsett föräldrarnas utbildningsnivå och barnets födelseland. Totalt steg andelen från 93 till 95 procent.

In 2021, the proportion of children in Sweden enrolled in preschool as of 15 October, the year they turned three years of age, was 95 per cent. Compared to children born in Sweden, where 96 per cent were enrolled in preschool, it was less common to be enrolled among children with countries of birth outside Sweden. This was especially evident for children born in countries outside the Nordic countries, where 72 percent were enrolled. There was also a lower proportion enrolled in preschool among children of parents with compulsory and upper-secondary level educations compared to children of parents with tertiary level education. During the period 2014-2021, the proportion of children enrolled at preschool increased regardless of parental level of education and the child’s country of birth. In total, the proportion rose from 93 to 95 per cent.

Att ge varje barn en bra start i livet är av stor betydelse för att minska ojämlikhet i hälsa över livsförloppet. Både faktorer under fosterlivet och under barndomen kan påverka hälsan tidigt såväl som senare i livet (1, 2). Fokus för målområdet är åldrarna 0–5 år, men det är viktigt att följa barns hälsa även under skolåldern. Läs mer om den vetenskapliga grunden till målområde 1 i faktabladet Folkhälsopolitikens målområden. Målområde 1: Tidiga livets villkor.

Folkhälsopolitikens målområden – Målområde 1: Tidiga livets villkor

Utvecklingen inom målområdet följs med ett antal så kallade kärnindikatorer. Se Faktaruta för beskrivning av kärnindikatorerna. Med indikator menar vi hälsoutfall eller en förutsättning för god hälsa som indikerar folkhälsans läge och utveckling. I denna rapport presenteras resultat för kärnindikatorn Inskriven i förskola. Kärnindikatorerna Riskbruk av alkohol vid inskrivning i mödrahälsovården och Behöriga lärare, förskola redovisas inte då utvecklingsarbete med dessa pågår.

Utöver kärnindikatorerna finns indikatorer inom målområde 1 som redovisas i Folkhälsomyndighetens statistikdatabaser Folkhälsodata och Folkhälsostudio.

Folkhälsodata och FolkhälsoStudio

Övergripande beskrivningar av folkhälsopolitikens målområden och kärnindikatorernas vetenskapliga grund finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Faktablad om folkhälsopolitikens åtta målområden

Resultaten i denna rapport avser nationell uppföljning. Regional och lokal statistik finns i Folkhälsodata och FolkhälsoStudio samt i kommunfaktablad.

Resultat på läns- och kommunnivå

Indikatorn visar andelen barn som är inskriva i förskolan den 15 oktober respektive år och fyller tre år under kalenderåret.

Totalt var 95 procent av alla barn i treårsåldern i Sverige 2021 inskriva i förskolan (figur 1). Andelen var lika stor för flickor och pojkar och det fanns inte heller någon statistiskt säkerställd skillnad mellan könen när hänsyn togs till föräldrarnas utbildningsnivå, barnets födelseland och län.

Figur 1. Inskriven i förskola i treårsåldern (andel i procent), fördelat på kön, 2014–2021.

Figur 1. Inskriven i förskola i treårsåldern (andel i procent), fördelat på kön, 2014–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Skolverket, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014–2021 steg andelen barn inskriva i förskolan bland både flickor och pojkar (figur 1). När hänsyn togs till föräldrarnas utbildningsnivå, barnets födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång med 2 procent bland både flickor och pojkar.

Andelen barn inskriva i förskolan 2021 var 96 procent bland barn till föräldrar med eftergymnasial utbildningsnivå, 95 procent bland barn till föräldrar med gymnasial utbildningsnivå och 89 procent bland barn till föräldrar med förgymnasial utbildningsnivå (figur 2). Skillnaden mellan referensgruppen barn till föräldrar med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper (med lägre andelar) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, barnets födelseland och län.

Figur 2. Inskriven i förskola i treårsåldern (andel i procent), fördelat på föräldrarnas utbildningsnivå, 2014–2021. Möjliga val: kön.

Figur 2. Inskriven i förskola i treårsåldern (andel i procent), fördelat på föräldrarnas utbildningsnivå, 2014–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Skolverket, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014–2021 steg andelen barn inskriva i förskolan i samtliga utbildningsgrupper (figur 2). När hänsyn togs till kön, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång med 3 procent bland barn till föräldrar med förgymnasial utbildningsnivå, och med 2 procent bland barn till föräldrar med eftergymnasial utbildningsnivå. Bland barn till föräldrar med gymnasial utbildningsnivå var uppgången 1 procent under perioden.

Andelen barn inskriva i förskolan 2021 var 96 procent bland barn födda i Sverige och 84 procent bland barn födda i övriga Norden (figur 3). Bland barn födda utanför Europa var andelen 73 procent och bland barn födda i Europa utanför Norden var den 71 procent, i båda dessa grupper sammanslaget 72 procent. Skillnaden mellan referensgruppen barn födda i Sverige och övrig respektive grupp av födelseländer (med lägre andelar) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, föräldrarnas utbildningsnivå och län.

Figur 3. Inskriven i förskola i treårsåldern (andel i procent), fördelat på födelseland, 2014–2021. Möjliga val: kön.

Figur 3. Inskriven i förskola i treårsåldern (andel i procent), fördelat på födelseland, 2014–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Skolverket, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014–2021 steg andelen barn inskriva i förskolan i samtliga grupper av födelseländer (figur 3). När hänsyn togs till kön, föräldrarnas utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång med 17 procent bland barn födda utanför Europa, med 12 procent bland barn födda i Norden utanför Sverige och med 9 procent bland barn födda i Europa utanför Norden. Bland barn födda i Sverige steg andelen med 2 procent.

Indikatorn Inskriven i förskola avser andelen barn som är inskriva i förskolan den 15 oktober respektive år och fyller tre år under kalenderåret. Barn som har slutat före eller börjat efter den 15 oktober ingår därför inte i statistiken. Statistiken är totalräknad och därmed är inte statistiken påverkad av osäkerheter på grund av urval. Det finns dock en liten risk att verksamheter inte rapporterats in i verksamhetsregistret för förskola och pedagogisk omsorg.

Indikatorn uppdateras en gång per år med nya data. Uppgifterna är hämtade från Verksamhetsregistret för förskola och pedagogisk omsorg, Skolverket, och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senaste tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. I de statistiska analyserna ingår barnets kön, föräldrarnas utbildningsnivå, barnets födelseland i fyra grupper och länet som barnet bor i. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. födelseland, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i andelen barn inskrivna i förskolan i treårsåldern mellan olika grupper av födelseländer kan hänföras till just födelseland och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgruppen flickor, eftergymnasial utbildningsnivå och födelseland Sverige.

Utbildningsnivån för den förälder som har högst utbildning används här som ett mått på barnets socioekonomiska position. Utbildningsnivå avser barnets biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar.

En mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från webbsidan Såhär jobbar vi med folkhälsorapportering

Så här jobbar vi med folkhälsorapportering

1. Kommissionen för jämlik hälsa. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa: förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa. SOU 2017:47.
2. WHO, United Nations Children’s Fund, World Bank Group. Nurturing care for early childhood development: a framework for helping children survive and thrive to transform health and human potential. Geneva: WHO; 2018.

Utveckling av kärnindikatorerna inom målområde 1.

Tabell 1. Andel barn som i 3-årsåldern är inskrivna i förskola. Andel visas i procent.

Kärnindikator	Uppföljningsperiod	Andel start	Andel slut	Utveckling
Inskriven i förskola	2014–2021	93	95