Vad orsakar Krim-Kongovirusinfektion och hur sprids det?

Krim-Kongovirusinfektion orsakas av nairovirus som tillhör familjen bunyaviridae.
Människor smittas via bett av fästingar av arten hyaloma. Fästingarna biter ofta tamboskap som häst, kor, får och getter. Djuren får inte sjukdomssymptom.
Smittan kan även överföras via infekterat blod och vävnad både från djur, till exempel vid slakt och från människa i vårdmiljö.

Symtom och komplikationer

Den drabbade insjuknar med feber, muskelvärk, huvudvärk, bukvärk ledsmärtor och kräkningar. Därefter kan blödningar från hud och kroppsöppningar uppkomma. Dödligheten kan vara så hög som trettio procent.

Inkubationstid varierar mellan 1-13 dagar.

Diagnostik och behandling

Diagnosen ställs genom detektion av virusets arvsmassa med molekylärbiologiska metoder. Senare i sjukdomsförloppet kan virusspecifika antikroppar påvisas i blod från patienten.

Specifik behandling saknas annat än experimentella läkemedel som används i utbrottssituationer. Vården inriktas på att behandla patientens symtom.

Förebyggande åtgärder

Skydda dig mot fästingbett även vid utlandsresa.

Familjemedlemmar och sjukvårdspersonal bör alltid vara noga med att undvika kontakt med blod och kroppsvätskor. Strikt skyddsklädsel krävs vid vård av sjuka personer.

Det finns inget tillgängligt vaccin.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Krim-Kongovirusinfektion klassas enligt smittskyddslagen som samhällsfarlig sjukdom, och inträffade fall ska anmälas till smittskyddsläkaren och till Folkhälsomyndigheten.

Om man misstänker högsmittsam blödarfeber ska extra smittskyddsåtgärder vidtas och patienten provtas och vårdas på isoleringsavdelning. Vid positivt prov ska patienten flyttas till en högisoleringsavdelning.

Läs om transport av höginfektiöst prov till Folkhälsomyndigheten

Kommentar

Sjukdomens namn kommer av att sjukdomen upptäcktes på Krim 1944 och viruset isolerades i Kongo 1956.