Trichinella spiralis (trikin), muskelcystor. Foto: Silvia Botero Kleiven, FolkhälsomyndighetenTrichinella spiralis (trikin), muskelcystor.

Infektion med trikiner är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Infektionen förekommer hos diverse djur i stora delar av världen, inte minst i länder med tempererade klimat.

I Sverige är sjukdomen ovanlig, några fall hos människa har rapporterats under de senaste tio åren (utlandssmittade). Förekomst av trikiner hos svenska tamsvin är utomordentligt sällsynt och senast detta inträffade var 1994. Under senare år har dock enstaka fall påvisats hos vildsvin. Trikiner kan finnas även hos andra vilda djur i Sverige som björn, rödräv, lodjur och varg.

Vad orsakar trikininfektion och hur sprids den?

Det finns flera trikinarter internationellt varav några kan förekomma i Sverige. Vanligast i Sverige är rundmasken Trichinella spiralis. De vuxna maskarna är två till fyra mm långa. Om kött som innehåller larver (trikiner) från masken äts av ett djur, frisätts dessa larver i mag- och tarmkanalen och utvecklas där till vuxna maskar. De vuxna maskarna producerar nya larver, som via blodet och lymfan sprids i kroppen och vandrar ut i tvärstrimmig muskulatur, framför allt ögon-, tugg, axel-, andnings- och hjärtmusklerna. I muskulaturen bildas sedan cystor runt larverna, och cykeln kan fortsätta.

Smitta sker om man äter otillräckligt berett griskött (även vildsvin), björn- eller hästkött i vilket trikiner ligger inkapslade. Sjukdomen smittar inte från människa till människa. Mottagligheten är allmän.

Inkubationstiden är någon till några veckor.

Symtom och komplikationer

Sjukdomsbilden varierar från milda, symtomfria fall till svåra, dödligt förlöpande tillstånd. I tarmen kan maskarna ge upphov till övergående diarrébesvär. Larverna framkallar under sina vandringar allergiska symtom och lokala besvär, som kan yttra sig som smärtande vätskeansamlingar, särskilt kring ögonen, blödningar i ögats bindehinna och under naglarna, långvarig och oregelbunden feber samt påverkat allmäntillstånd. Komplikationer från hjärta och nervsystem kan förekomma. Behandling finns mot de tidiga mask- och larvstadierna.

Diagnostik och behandling

Diagnosen är ofta svår, mest därför att man inte misstänker sjukdomen. Ibland kan larver påvisas genom mikroskopisk undersökning av muskelvävnad. Annars används serologisk metodik, det vill säga att antikroppar mot trikiner påvisas i blodprov.

Förebyggande åtgärder

Råttbekämpning i grisbesättningar är viktig eftersom grisar kan infekteras om de äter smittade smågnagare. Samtliga svenska slaktgrisar som inte fötts upp under särskild kontrollerade former måste av detta skäl också trikinkontrolleras innan köttet kan säljas. Numera kontrolleras även hästkött sedan man i Italien och Frankrike påvisat trikiner hos importerade levande hästar.

Försiktighet bör iakttas vid förtäring av obesiktigat vildsvins- och björnkött. Trikiner avdödas vid upphettning av kött till minst 68°C. Beroende på djurslag fungerar djupfrysning olika och är inte en helt säker metod. Djupfrysning fungerar inte heller mot den frysresistenta formen (T. nativa) som även den kan finnas hos vilda djur i Sverige.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Trikinos är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget, och till Folkhälsomyndigheten. Trikinos är en smittspårningspliktig sjukdom. Vid misstänkt livsmedelsburen smitta skall miljökontoret eller motsvarande i kommunen kontaktas.

Kommentarer

Sedan 1976 har ett flertal trikinosutbrott rapporterats från Frankrike och även Italien, där hästar (alltså inte köttätande djur!) konstaterats vara smittkällan.

  • Ett större utbrott bland människor drabbade Blekinge år 1961 och smittkällan var kontaminerad korv.
  • Åtta studenter insjuknade 2007 i trikinos efter att ha ätit spansk "vildsvinskorv".
  • Av 128 personer som i Litauen ätit kallrökt vildsvinskorv insjuknade 107. 55 av dessa sjukhusvårdades. Diagnosen laboratorieverifierades i 14 fall. Trikiner kunde också återfinnas i kvarvarande korv.

Läs mer på andra webbplatser

CDC: Trichinellosis