Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om sömnsvårigheter i bostaden på grund av trafik och sömnbesvär.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om bostadsmiljö hur det påverkar hälsan.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om transportsätt och transporttid som läggs till arbete, skola och aktiviteter.

Tillgång till ett bra boende och en god närmiljö är viktiga förutsättningar för en god och jämlik hälsa. Storlek och kvalitet på bostaden, samt sociala och fysiska faktorer i närmiljön är faktorer som har betydelse.

Ekonomisk och social trygghet är viktigt för hälsan. Det är viktigt att stärka människors egna möjligheter till sysselsättning och därmed möjligheter att agera och generera ekonomiska resurser, men också att stödja människor när deras egna ekonomiska resurser inte räcker till.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om utomhusmiljö och utomhusvistelse. Det kan handla om miljöfaktorer utomhus som är besvärliga, om bostaden har uteplats eller ej.

Allt fler upplever hälsoproblem som trötthet, huvudvärk och sömnsvårigheter som kan kopplas till miljön i och runt deras hem. Här är några av resultaten från våra undersökningar.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram kärnindikatorer för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

Det finns många faktorer som har betydelse för människors hälsa och möjligheter i livet – allt från biologiska faktorer till levnadsvanor, livsvillkor och graden av delaktighet i samhället.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör boende och närmiljö och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Ett faktablad om barns miljörelaterade hälsa som visar att det finns socioekonomiska skillnader både vad gäller exponering för riskfaktorer och tillgång till hälsofrämjande faktorer.

Rapporten sammanfattar de kärnindikatorer som Folkhälsomyndighetens har tagit fram för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

Rapporten syftar till att ge en översikt av miljöfaktorer som luftkvalitet, buller, grönska samt inomhusmiljö och de viktigaste trenderna.

Detta kompendium samlar faktablad om folkhälsopolitiken och dess åtta målområden och arbetet för en god och jämlik hälsa i befolkningen.

Rapporten vänder sig bland annat till dem som arbetar med folkhälsa, socialt utsatta grupper eller samhällsplanering och som är intresserade av att få en sammanfattad bild av hur den psykiska hälsan är fördelad i Sverige och vilka underliggande processer som möjligtvis förklarar den ojämna

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån

Rapporten riktar sig i första hand till regeringen och verksamma inom barnhälsovård. Den kan även vara av intresse för myndigheter, organisationer samt andra aktörer på nationell, regional och lokal nivå där utvecklingsarbete i barnhälsovård är av relevans.

I denna analys undersöker vi hur individers risk för intensivvård med covid-19 samvarierar med typen av område de bor i. Risken för intensivvård med covid-19 har varit högst i områden med hög befolkningstäthet, hög andel som lever i relativ fattigdom och hög andel utrikesfödda. Det visar en analys

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt

Sverige har under 2020 blivit hårt drabbat av covid-19-pandemin. Hur pandemin och åtgärderna mot den påverkar andra hälsoutfall och förutsättningarna för hälsa studeras inte i denna rapport, så pandemins fulla effekt återstår att se. Effekterna av covid-19-pandemin kan på sikt komma att ytterligare

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Årets rapport visar att vissa skillnader mellan olika grupper till och med ökar över tid. Det gäller bland annat återstående medellivslängd och dödlighet i ett flertal diagnoser, som ökar mellan grupper med för- respektive eftergymnasial utbildningsnivå.

I rapporten har Folkhälsomyndigheten undersökt hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat äldre ungdomars och unga vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa så här långt.

Rapporten är omfattande och bitvis av teknisk natur och lämpar sig för de som är intresserade av att fördjupa sig i kvantitativa mått för att mäta ojämlikhet i hälsa.

Rapportens resultat och slutsatser kan vara värdefulla både för aktörer på regional nivå och andra berörda myndigheter som arbetar med en hållbar regional utveckling eller med folkhälsa.