Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten beskriver hanteringen av dricksvattenburna sjukdomsutbrott i Sverige och de utbrott under åren 1992–2011 som Folkhälsomyndigheten samlat in detaljerad information om inom ett nordiskt projekt. Vi jämför dessa utbrott med utbrott i andra nordiska länder och tidigare tidsperioder.

Många av de allvarligaste utbrotten av smittsamma sjukdomar i Sverige och världen är zoonoser – sjukdomar som sprids mellan djur och människor. Nya och förändrade smittämnen uppstår hela tiden i kontaktytorna mellan djur, människor och ekosystem.

I april 2014 bedömdes detta utbrott av Clostridioides difficile typ 027 vara över. Analysen visade att det rörde sig om enstaka fall och att utbrottet i Växjö var geografiskt begränsat.

Smittskyddsinstitutets arbete med det dricksvattenburna utbrottet i Östersund 2010–2011. Sjukdomsutbrottet som beskrivs i denna rapport satte fokus på vikten av fungerande barriärer i dricksvattenberedningen.

Swedres i korthet 2013 sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan.

Detta utbrott av Cryptosporidium, som hittills är det största vattenburna utbrottet i Sverige och Europa, är över. Invånarna i Östersund fick koka sitt kranvatten under tre månader, till dess att parasiter inte längre kunde påvisas i vattnet.

Nedan redovisas data och information kring utbrott av anmälningspliktiga sjukdomar i Sverige 2016.

Folkhälsomyndigheten har ständig beredskap för att utföra mikrobiologiska laboratorieanalyser för smittämnen som är farliga för samhället. Vid myndigheten finns Nordens enda säkerhetslaboratorium i skyddsnivå 4 (P4) som dygnet runt, alla dagar i veckan, kan ta emot prov från landets vårdenheter för analys. Denna folder presenterar P4-laboratoriets verksamhet.

Denna rapport sammanställer aktuell kunskap avseende epidemiologi, diagnostik och vårdhygien samt ger förslag till handläggning utifrån aktuella evidens och erfarenheter. Dessutom ges exempel på hur landsting och kommuner har arbetat för att kartlägga, hantera och förebygga norovirusutbrott.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Detta är rutinen för samverkan i gruppen för zoonossamverkan, gruppens uppdrag samt hur och när den sammankallas. Arbetsrutinen är ett stöd för de aktörer som ingår i gruppen.

Världshälsoorganisationen WHO gick tidigt under covid-19-pandemin ut med rekommendationer kring prioritering av vaccinationer enligt program under pandemin. Alla 21 barnhälsovårdsenheter i landet har svarat på en enkät som tillsammans med data ur vaccinationsregistret visar att det svenska barnvaccinationsprogrammet…

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

I rapporten beskrivs förekomsten av virusvarianter av särskild betydelse enligt ECDCs definition; B.1.1.7 (alfa), B.1.1.7 med mutation E484K, B.1.351 (beta), P.1 (gamma) samt B.1.617.2 (delta).

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Rapporten identifierar och beskriver åtgärder som bör prioriteras för att minska antalet fall av salmonella i Sverige. Den beskriver mål, principer och synsätt för den svenska salmonellakontrollen samt angelägna åtgärder. Dokumentet kan även användas av näringen som en kunskapssammanställning i samband med insatser mot salmonellainfektion.

Det gränsöverskridande utbrott av Yersinia enterocolitica bedömdes vara över 25 juni 2019. Utredningen visar att färsk spenat kan ha orsakat utbrottet men smittkällan har inte bekräftats.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Detta är den första genetiska karakteriseringen av SARS-CoV-2 i Sverige. Den fokuserar på de genetiska grupper som identifierats i diagnostiken under den tidiga fasen av pandemins utbredning i Sverige och omfattar isolat från fall diagnosticerade under perioden 31 januari 2020 när landets första fall av covid-19 diagnosticerades, till och med den 15 mars 2020 då samhällssmitta av covid-19 hade konstateras i Sverige.

Rapporten sammanfattar kunskap och föreslår förebyggande åtgärder, åtgärder för övervakning samt hantering av utbrott orsakade av Clostridioides difficile.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

Studie som visar att det finns ett samband mellan total antibiotikaförsäljning, försäljning av vissa högriskantibiotika och incidens av Clostridioides difficile i Sverige. Det tyder på att det kan gå att minska incidensen av Clostridioides difficile i befolkningen genom förbättrad förskrivning av antibiotika.

I rapporten återfinns detaljer kring genomförandet av undersökningen samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 och de symtom som rapporterades. Undersökningen gjordes med stöd av Försvarsmakten.

Här redovisas data och information kring utbrott av anmälningspliktiga sjukdomar i Sverige 2017.