Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
53 träffar på Vad är stroke inom Hela webbplatsen
-
Dopningens fysiska konsekvenser
Uppdaterad:Dopningsmedel kan ge effekter och bieffekter i flera av kroppens organsystem. När man tar anabola androgena steroider (AAS) aktiveras speciella androgena receptorer som finns i musklerna, könsorganen, skelettet, levern, njurarna, fettvävnaden, hjärnan och andra organ.
-
Det är dags för vaccination mot influensa och covid-19
Uppdaterad:Under vintern sprids influensa och covid-19 som mest. Därför är det viktigt att du vaccinerar dig för att få ett bra skydd mot allvarlig sjukdom. Från den 14 oktober kan du vaccinera dig mot influensa och covid-19.
-
Om mat
Uppdaterad:Mat är grundläggande för en god hälsa för alla under hela livet och hälsosamma matvanor kan förebygga sjukdomar. Mat har även betydelse för miljön och klimatet.
-
Health economic evaluation of a herpes zoster vaccination programme for the elderly in Sweden
Publicerad:This report presents the health economic analyses informing the recommendation of herpes zoster vaccination for adults with increased risk for disease.
-
Socioekonomiska villkor spelar mindre roll för skolbarns godisintag
Publicerad:Faktabladet handlar om skillnader i skolbarns konsumtion av grönsaker och godis, inklusive choklad, utifrån ett antal socioekonomiska faktorer och kön. Resultaten kommer från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor 2021/2022.
-
Hälsomässiga och sociala effekter av cannabisbruk
Publicerad:I detta faktablad sammanfattar Folkhälsomyndigheten WHO:s rapport från 2016 om kunskapsläget om hälsomässiga och sociala effekter av icke-medicinskt cannabisbruk. Faktabladet syftar till att vara ett stöd i det drogförebyggande arbetet på regional och lokal nivå.
-
Hälsoeffekter av buller och höga ljudnivåer
Publicerad:Denna e-publikation är en genomgång av de vanligaste hälsoeffekterna av exponering för olika ljud och buller. Publikationen kan användas som kunskapsstöd för de som vill veta mer om hur buller och höga ljudnivåer kan påverka människors hälsa.
-
Vägledning för kommunernas tillsyn över märkning enligt lag om tobak och liknande produkter samt lag om tobaksfria nikotinprodukter
Publicerad:Uppdaterad:Vägledningen är ett stöd för tillsyn över märkning av tobaksvaror, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare, örtprodukter för rökning samt tobaksfria nikotinprodukter.
-
Folkhälsans utveckling – årsrapport 2020
Publicerad:Årets rapport visar att vissa skillnader mellan olika grupper till och med ökar över tid. Det gäller bland annat återstående medellivslängd och dödlighet i ett flertal diagnoser, som ökar mellan grupper med för- respektive eftergymnasial utbildningsnivå.
-
På väg mot en god och jämlik hälsa – Stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet
Publicerad:Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.
-
Bältrosvaccination till vuxna med ökad risk för sjukdomen på grund av ålder, sjukdom eller läkemedelsbehandling – Ett kunskapsunderlag
Publicerad:Ett kunskapsstöd om bältrosvaccination och dess förväntade effekt på sjukdomsbördan av bältros i öppen- och slutenvård.
-
Samhällsekonomiska kostnader kopplat till stillasittande och otillräcklig fysisk aktivitet
Publicerad:Rapporten innehåller skattning av kostnader för cancer, hjärt- och kärlsjukdom, psykiatriska tillstånd och typ 2-diabetes.
-
Varje rörelse räknas – Vardagsrörelsens betydelse och hur vi kan bryta stillasittandet
Publicerad:Varje rörelse räknas handlar om vardagsrörelsen och i boken ges tips på hur stillasittandet kan brytas till fördel för mer rörelse i vardagen. Boken ger en kort inblick i vad forskningen säger om varför det är så viktigt samt hur aktuella rekommendationer om fysisk aktivitet ser ut och hur mycket vi rör oss nu för tiden.
-
Kokainanvändning i Sverige
Publicerad:Rapporten sammanfattar kunskapsläget om kokain i Sverige ur ett folkhälsoperspektiv. Den beskriver förekomst av kokain, användningsmönster och faktorer som är relaterade till kokain, men också hälsoeffekter och samhällets insatser för att förebygga kokainanvändning.
-
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018
Publicerad:Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor…
-
En hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion
Publicerad:I rapporten, en återredovisning av regeringsuppdrag, listar myndigheterna sex delmål med de viktigaste förändringar på befolkningsnivå som behöver ske fram till år 2035.
-
Slutrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för ”En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011–2016”
Publicerad:Resultat från Folkhälsomyndighetens uppföljningsarbete om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos personer med funktionsnedsättning samt en beskrivning av hur kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning i sina styrdokument och i sitt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande folkhälsoarbete
-
Miljöhälsorapport 2017
Publicerad:Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade exponeringar, sjukdomar och besvär.
-
Vaccination mot vattkoppor i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn – Beslutsunderlag
Publicerad:Uppdaterad:Detta underlag sammanfattar innehållet i kunskapsunderlag och hälsoekonomiskt underlag och presenterar utredningens samlade bedömning.
-
Skillnader i psykisk ohälsa bland äldre personer – En genomgång av vetenskaplig litteratur samt en epidemiologisk studie
Publicerad:I den här rapporten sammanställs kunskap om skillnader i psykisk ohälsa mellan olika grupper av äldre personer (65 år och äldre). Av rapporten framkommer att det finns en betydande variation i fördelningen av psykisk ohälsa. Exempelvis har kvinnor mer psykisk ohälsa än män, och äldre personer med kortare utbildning har högre risk för psykisk ohälsa än de med längre utbildning. Vidare är psykisk ohälsa vanligare bland personer som saknar kontantmarginal. Skillnader finns också beroende på andra sociala och även hälsomässiga faktorer.
-
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/2014
Publicerad:Hur har barns och ungas levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2013/14. Det är en enkätundersökning av levnadsvanor och hälsa bland…
-
Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? – Samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020
Publicerad:Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.
-
Hur mår små barn i Sverige? – Hälsa och hälsans förutsättningar bland barn i åldern 0–5 år
Publicerad:Uppdaterad:Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.
-
Illustrationer av hälsovarningar
Publicerad:Publikationen vänder sig till dig som tillverkar, hanterar eller utövar tillsyn över elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare, tobaksfria nikotinprodukter, tobaksvaror och örtprodukter för rökning.
-
Vinterkräksjuka i vården – Kunskapsunderlag för att minska spridningen av norovirus
Publicerad:Denna rapport sammanställer aktuell kunskap avseende epidemiologi, diagnostik och vårdhygien samt ger förslag till handläggning utifrån aktuella evidens och erfarenheter. Dessutom ges exempel på hur landsting och kommuner har arbetat för att kartlägga, hantera och förebygga norovirusutbrott.