Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Den psykiska hälsan påverkas av många faktorer genom hela livet. När vi blir äldre förändras både den fysiska förmågan och livssituationen, vilket kan påverka hur vi mår psykiskt.

Rapporten presenterar resultatet av en befolkningsundersökning om kunskaper och attityder till psykisk ohälsa och suicid. Den vänder sig till yrkesverksamma på kommunal, regional och nationell nivå. Särskilt användbart kan underlaget vara för dig som arbetar med psykisk hälsa, suicidprevention,

En ny kartläggning från Folkhälsomyndigheten visar att de allra flesta äldre personer, cirka 80–90 procent, uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt syns skillnader mellan olika grupper. Många äldre personer efterfrågar bättre förutsättningar för att må bra, till exempel fler

Den här rapporten sammanfattar den internationella forskningen om hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna påverkat hälsan och levnadsvanor bland ungdomar och unga vuxna, med särskilt fokus på införd fjärr- och distansundervisning. De inkluderade studierna hade gjort upprepade mätningar vid

Personer med psykisk ohälsa uppmärksammas allt mer i svenska nyhetsmedier, och skildras på ett allt mer positivt sätt. Medierna lyfter bland annat fram att psykisk ohälsa kan se ut på olika sätt, och att många med psykisk ohälsa har en fungerande vardag. Det kan ha bidragit till att allmänhetens

Idag kostar stillasittande samhället stora summor och bidrar till ohälsa. När fler rör sig mer ökar välbefinnandet i befolkningen, sjukdomar förebyggs och människor får fler friska år i livet. En frisk befolkning innebär ett starkare samhälle. Har kan du läsa mer om vinsterna med att främja rörelse

Att känna sig ensam är vanligt i Sverige. Ensamhet är inte bara ett problem för den enskilda. Det är också ett folkhälso- och samhällsproblem. Statistiken varierar beroende på vilken typ av ensamhet som mätes och hur frågorna ställs.

Tillräcklig sömn hjälper kroppen att återhämta sig, minskar stress och underlättar vardagen. Sömnen påverkar bland annat minne, inlärning, immunförsvar och emotionell reglering. Många barn och unga sover för lite. Undersökningar visar att de lägger sig senare och har svårt att somna. Det kan leda

Faktabladet vänder sig till främst till professionen inom områdena folkhälsa, psykisk hälsa och suicidprevention men även yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården.

Det finns flera datakällor som kan användas för att följa upp och analysera utvecklingen av psykisk hälsa och suicid. Ofta kompletterar de varandra. Här beskriver vi de datakällor som vi brukar använda oss av. Vi länkar även till statistikdatabaser där du kan ta fram egen statistik.

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

I den här rapporten sammanställs kunskap om skillnader i psykisk ohälsa mellan olika grupper av äldre personer (65 år och äldre). Av rapporten framkommer att det finns en betydande variation i fördelningen av psykisk ohälsa. Exempelvis har kvinnor mer psykisk ohälsa än män, och äldre personer med

Cannabis är den vanligaste illegala narkotikan i Sverige. Den används oftast av unga, som är en särskilt sårbar grupp. Cannabis är samlingsnamnet för hasch, marijuana och hascholja, som utvinns från växten hampa. Cannabis innehåller en mängd så kallade cannabinoider, varav de två primära är THC och

Rapporten handlar om insatser för att öka den fysiska aktiviteten i skolan och effekten på barns och ungas psykiska hälsa. Insatserna gäller exempelvis införandet av styrketräning på idrottslektionerna, rörliga lekredskap på skolgården eller yogalektioner.

Här hittar du exempel på analyser av hur hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och hur olika bestämningsfaktorer påverkar ojämlikheten i hälsa.

Faktabladet riktar sig till personer som arbetar med personer med migrationserfarenheter och andra aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå samt beslutsfattare på alla nivåer.

Kokain är en centralstimulerande drog som påverkar nervsystemet. Den ger en euforisk känsla och upplevs som uppiggande. Kokain framställs av blad från kokaväxten, som odlas i Sydamerika. Kokain används oftast som pulver och sniffas eller snortas. Det används främst på helger och i sociala

I det här kunskapsunderlaget hittar du en lägesbild och exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre. Psykisk ohälsa bland äldre är vanligt, men uppmärksammas inte tillräckligt. Både primärvården och äldreomsorgen är viktiga för att arbeta

Faktabladet vänder sig till främst till professionen inom områdena folkhälsa, psykisk hälsa och suicidprevention men även yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården.

I detta faktablad sammanfattar Folkhälsomyndigheten en kartläggning av litteraturöversikter om livsvillkorens och levnadsvanornas påverkan på hälsan hos kvinnor i klimakteriet.

Rapporten sammanfattar resultaten från de litteraturöversikter och de analyser av svenska data som syftat till att beskriva hur den psykiska hälsan är fördelad och till att ge möjliga förklaringar till ojämlikheterna samt de slutsatser som dras av materialet.

Faktabladet är en sammanfattning av rapporten Kunskapsläget om cannabis och folkhälsa. Faktabladet sammanfattar i korthet aktuell kunskap om cannabis ur ett folkhälsoperspektiv.

PGSI är ett instrument för att mäta spelproblem och risk för spelproblem. Faktabladet beskriver hur det kan användas för att kartlägga spelrelaterade problem i Sverige.

Faktabladet beskriver hur DSM-5 kan användas som ett verktyg för att identifiera och bedöma spelrelaterade problem.

I denna rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde vad unga personer gör och vad de upplever att de behöver för att främja sin psykiska hälsa.