Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Marlene Olsson Vargas är utredare på enheten för bidrag och upphandling. Att se hur statsbidragen går till projekt som gör direkt skillnad för målgrupperna – det är det bästa med jobbet tycker hon.

En snabb systematisk litteraturöversikt (”rapid review”) som beskriver hur covid-19-pandemin har påverkat befolkningens hälsa. Rapporten vänder sig till dig som är aktör med uppdrag inom folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

Rapporten är en återrapportering av regeringsuppdraget och riktar sig även till beslutsfattare, tjänstemän och kommunikatörer inom nationella, regionala och lokala myndigheter samt personal inom vård och omsorg som arbetar med vaccinationerna mot säsongsinfluensa och covid-19. Folkhälsomyndigheten vill genom rapporten dokumentera och sprida resultaten av uppdraget.

Denna veckorapport publicerades den 14 november 2024 och redovisar influensaläget vecka 45 (4–10 november 2024).

Denna veckorapport publicerades den 28 november 2024 och redovisar influensaläget vecka 47 (18–24 november 2024).

Denna veckorapport publicerades den 18 oktober 2024 och redovisar influensaläget vecka 41 (7–13 oktober 2024).

Denna veckorapport publicerades den 1 november 2024 och redovisar influensaläget vecka 43 (21–27 oktober 2024).

Årets epidemi av influensa har nu startat i Sverige. För de som tillhör riskgrupp är det hög tid att vaccinera sig för att minska risken att bli allvarligt sjuk.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Beslutsunderlag för användande av Nuvaxovid vid primärvaccination och påfyllnadsdoser till personer 18 år och äldre.

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

Denna veckorapport publicerades den 19 december 2024 och redovisar läget för influensa vecka 50 (9–15 december 2024). Specialavsnitt: Sentinelövervakningen.

Man kan få influensa flera gånger under livet. Vaccination varje år rekommenderas till personer som riskerar att bli allvarligt sjuka.

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån situationen i Sverige under våren 2020.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen. Rapporten vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men den kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

Rapporten sammanfattar Folkhälsomyndighetens arbete med att utveckla och stärka information och kommunikation om vaccinationer enligt regeringsuppdraget.

Denna veckorapport publicerades den 13 december 2024 och redovisar influensaläget vecka 49 (2–8 december 2024). Specialavsnitt: Vaccinationstäckningen mot influensa.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Rapporten är en hälsoekonomisk utvärdering av vaccination mot covid-19, riktad till grupper som tidigare omfattats av Folkhälsomyndighetens rekommendationer. I den hälsoekonomiska analysen jämförs kostnader och hälsoeffekter av fortsatt vaccination mot covid-19 gentemot en situation utan vaccination.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de miljöer och grupper i samhället som riskerar de allvarligaste konsekvenserna av covid-19.

Denna kartläggning och analys av covid-19-pandemins konsekvenser för folkhälsoarbetet kan vara ett stöd för kommuner och regioner för att återuppta de folkhälsorelevanta insatserna efter pandemin och för att bedöma om vissa insatser eller grupper behöver prioriteras extra. Detta har i sin tur betydelse för folkhälsan och därmed för att uppnå de folkhälsopolitiska målen.