Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Rapporten lyfter fram hur det förändrade klimatet påverkar hälsan på flera sätt, från värmeböljor och spridningen av infektionssjukdomar till försämrad vatten- och luftkvalitet.

Sammanfattad kunskap om detektion, epidemiologisk typning, vårdhygien och behandling vid infektioner med Enterobacteriaceae med ESBL, inklusive ESBL-CARBA. Förslag på handläggning för diagnostik, behandling och vård av patienter som har infektioner orsakade av Enterobacteriaceae med ESBL eller som

Den 23 november 2021 fick Folkhälsomyndigheten ett uppdrag av regeringen att inkomma med ett underlag för bedömning av behovet av smittskyddsåtgärder (S2021/07524 (delvis)). Denna rapport utgör delredovisning 1 av det uppdraget.

Rapporten beskriver de faktorer som har vägts in i beslutet om en rekommendation av vaccination mot covid-19 till ungdomar som är 16 år och äldre, samt till särskilda grupper barn från 12 års ålder.

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Denna rapport är första delen av Folkhälsomyndighetens slutrapportering av regeringsuppdraget Att genomföra en pilotstudie om tillgänglighet till vissa antibiotika (S2015/05372/FS, S2018/03920/FS [delvis]). Vi beskriver bland annat de principer och komponenter i den ersättningsmodell som

Underlag för samverkansgruppens fortsatta arbete Handlingsplanen har tagits fram av de 26 myndigheter och organisationer som vid tidpunkten ingick i den Nationella samverkansfunktionen för arbetet mot antibiotikaresistens. Den omfattar hälso- och sjukvård, folkhälsa, den yttre

Miljöhälsorapport 2009 ger en aktuell bild av exponeringen för olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig i befolkningen. De miljöhälsofaktorer som tas upp i denna rapport har bedömts som särskilt relevanta ur hälsosynpunkt och är i

Vägledningen kan användas av alla som arbetar med hivpreventiva projekt och insatser inom landsting, kommun och civila samhällets organisationer för att kvalitetssäkra arbetet inom hivprevention och få en tydlig bild av förutsättningarna för projektet att nå önskat resultat.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

I rapporten finns exempel på viktiga strategiska områden inom vilka arbetet behöver effektiviseras för att spridningen och konsekvenserna av hiv ska begränsas i samhället och för enskilda personer samt för att diskrimineringen ska upphöra.

EHEC är en vanlig infektiös orsak till blodig diarré. Sjukdomen är spridd över hela världen och flera stora utbrott har rapporterats. Sjukdomen är en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Annan benämning: VTEC, STEC.

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Mjältbrand är mycket ovanligt hos människor. Inga humanfall har inträffat i Sverige 2012, men sjukdomen har fått en ökad uppmärksamhet i Sverige och internationellt de senaste åren. Anledningen har varit de två utbrotten bland nötkreatur i Sverige, år 2008 i Hallands län och år 2011 i Örebro län

Bakgrund Mässling är en mycket smittsam virussjukdom som smittar via luften som droppar (aerosol) från person till person. Insjuknandet börjar med luftvägssymtom och hög feber och efter några dagar tillkommer hudutslag som sprider sig över hela kroppen. Komplikationer såsom öron- och

Under 2015 rapporterades 22 fall av mässling. Alla utom ett var laboratoriebekräftade; det sistnämnda hade en epidemiologisk koppling till två laboratoriebekräftade fall. Ålder och vaccinationsstatus Mässlingsfallen innefattade 11 barn (2 månader till 12 år) och 11 vuxna i åldrarna 20–35 år (figur

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Enterohemorragisk E.coli (EHEC) är en toxinbildande tarmbakterie. EHEC-infektion är vanligast hos små barn, men allvarlig sjukdom förkommer i alla åldersgrupper. EHEC kan ge blodig diarré och leda till njursvikt på grund av hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS). Dödsfall förekommer. EHEC-infektion är

Under 2007 anmäldes totalt 3 933 fall med salmonellainfektion, vilket är något färre än de 4 056 som rapporterades 2006. 24 % hade smittats i Sverige jämfört med 25 % 2006, då andelen inhemska fall ökade från att tidigare år ha legat på 10–20 %. Att ökningen håller i sig skulle kunna förklaras av att det även detta år var flera utbrott i landet. De 5 vanligaste inhemska salmonella-serotyperna…

Efter fem års uppåtgående trend (1997-2001) har totalantalet rapporterade campylobacterfall sjunkit och ligger nu, liksom året innan, på en något lägre nivå. Antalet personer som anmälts som smittade i Sverige ökade något. Följaktligen är andelen inhemskt smittade fall något större än tidigare år (