Campylobacterinfektion är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig sjukdom och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Misstänkta utbrott från vatten och livsmedel skall meddelas miljökontoret eller motsvarande i kommunen. Campylobacterinfektion är en smittspårningspliktig sjukdom.

Läs om aktuellt utbrott av campylobacterinfektion

Läs om resultat av epidemiologisk typning

Sjukdomsinformation

Campylobacter 2019

Sammanfattning och bedömning

Totalt rapporterades 6 693 fall i Sverige 2019 motsvarade en incidens av 65 fall per 100 000 invånare - den lägsta under hela 2000-talet (figur 1). Antalet fall var det lägsta sedan 2006 (n=6 069). Mindre än hälften (44 procent) av fallen rapporterades ha smittats i Sverige. Efter en femårsperiod med upprepade sjukdomsutbrott kopplade till inhemskt producerad kyckling har antalet fall smittade i Sverige återgått till det säsongsmönster som sågs innan 2014 (figur 2). Under 2019 var incidensen högst i region Gotland och lägst i region Västerbotten men i samtliga regioner var incidensen lägre än under 2018 (figur 3). Medianåldern bland de inhemska fallen var 47 år (spridning 0-97 år). Liksom tidigare år rapporterades fler män (56 procent) än kvinnor med campylobacterinfektion och denna könsfördelning gällde för nästan samtliga ålderskategorier (figur 4). Incidensen var generellt högre bland vuxna än bland barn med undantag för åldersgruppen 1-4 år. Allra högst var incidensen i åldersgruppen 50-69 år, vilket också är en åldersgrupp som historiskt brukar ha en jämförelsevis hög andel fall.

Under vecka 11 och vecka 34 typades 137 isolat av campylobacter från personer som smittats i Sverige. Alla isolat förutom ett identifierades som C. jejuni. Av isolaten bedömdes 47 procent (n=65) tillhöra något av totalt tolv kluster. I samband med Folkhälsomyndighetens insamling av isolat från personer vecka 34 analyserade Livsmedelsverket förekomst av campylobacter i färsk kyckling från butik. Jämförelser av isolat från människa och kycklingkött visade att ungefär en tredjedel av isolaten från personer smittade av campylobacter i Sverige kunde kopplas till färskt kycklingkött, vilket är snarlikt resultaten från 2017 (33 procent) och 2018 (30 procent). Detta belyser att färsk kyckling alltjämt är en betydande smittkälla.

Sammanfattningsvis var incidensen av campylobacterinfektion under 2019 den lägsta hittills under 2000-talet. Typning av isolat från inhemskt smittade under v 11 och v 34 visade att nära hälften av de insjuknade under dessa veckor var del av utbrott och jämförelser mot isolat från kycklingkött från butik indikerade att flera av dessa utbrott var orsakade av kyckling. Viktiga åtgärder för att reducera antalet fall av campylobacter är att minska förekomsten av campylobacter i kycklinguppfödningen och att ha en god livsmedelshygien vid tillagning.

Figur 1. Incidensen av campylobacterinfektion under åren 2000-2019 för fall smittade i Sverige, utomlands samt totalt.

Figur 2. Antalet rapporterade inhemska fall av campylobacter per månad under åren 2014–2019 jämfört med medeltal för respektive månad under åren 2007–2013.

Figur 3. Incidens av campylobacterinfektion 2014–2019 för fall smittade i Sverige. Färgskalan visar antalet fall per 100 000 invånare.

Figur 4. Incidensen av fall med campylobacterinfektion hos kvinnor respektive män smittade i Sverige i olika åldersgrupper under 2019.

Läs mer

Årssammanfattning 2019

Campylobacteriosis 2019 Surveillance report SVA
Sjukdomsinformation om campylobacterinfektion
Tabellsamling – årsrapporter 2019