Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Det gränsöverskridande utbrott av Yersinia enterocolitica bedömdes vara över 25 juni 2019. Utredningen visar att färsk spenat kan ha orsakat utbrottet men smittkällan har inte bekräftats.

Vaccinationer är en viktig komponent i folkhälsoarbetet genom att förebygga och minska allvarlig sjukdom. Kikhosta orsakas av en bakterie som sprids mellan människor och under 2024 har antalet fall av kikhosta ökat kraftigt. Här intervjuas Nina-Mariia Alakulju som är samordningsbarnmorska i

Ett starkt politiskt ledarskap är centralt för kommunernas hälsofrämjande och förebyggande arbete. Här berättar Camilla Pettersson, forskare och utvecklingsledare, om hur tjänstepersoner kan bidra till att öka politikernas engagemang inom folkhälsoområdet.

Vaccination mot denguefeber kan vara aktuell för vissa personer som ska vistas i tropiska länder.

Här hittar du information om vilka regler som gäller för tillverkning och handel med alkoholdrycker samt definitioner och begrepp som du behöver känna till. Du som tillverkar, importerar eller säljer dessa produkter ansvarar för att de uppfyller lagstiftningens krav.

Folkhälsomyndigheten ansvarar för en samordnad uppföljning inom alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelområdet. Detta inkluderar ett uppföljningssystem, Indikatorlabbet, med indikatorer på nationell, regional och lokal nivå. I Indikatorlabbet tillgängliggörs data för att stödja arbetet

Årets Fritidskort måste användas senast den 30 november. Valmöjligheterna är många ̶ hittills har fyra av tio föreningar och kulturskolor, som kan vara med i Fritidskortet, anslutit sig. Och fler är på ingång.

Suicidprevention har på tio år gått från att vara en fråga främst för vården till att ses som en bredare folkhälsofråga. I en ny temarapport visar Folkhälsomyndigheten hur samordningen har utvecklats och vilka framsteg som har skett i arbetet med att förebygga suicid.

Säsongen för RS-virus har startat och smittspridningen väntas öka under den kommande perioden. Det är viktigt att skydda de allra yngsta och äldsta i befolkningen mot smitta, eftersom de löper störst risk att bli allvarligt sjuka.

Regeringen gav i slutet av maj 2020 Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell operativ plan för framtida vaccination mot sjukdomen covid-19, orsakad av det nya coronaviruset SARS-CoV-2. I den här slutredovisningen beskriver vi arbetet med prioriteringsordning, distribution och

Uppföljningen av vaccinationerna mot covid-19 har omfattat många olika grupper men begränsas nu främst till personer 65 år och äldre. På denna sida beskrivs vaccinationstäckning och uppföljningen av vaccinationernas effekter.

Denna veckorapport publicerades den 12 december 2024 och redovisar läget för RS-virus vecka 49 (2–8 december 2024).

Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan i Sverige. Vårdhygien handlar om att förebygga smittspridning och vårdrelaterade infektioner inom vård och omsorg. Att förebygga dessa infektioner bidrar också till att begränsa antibiotikaresistens.

Folkhälsomyndigheten publicerar preliminär statistik över vaccinationstäckningen mot influensa under säsongens gång. Sammanställningarna baseras på data från de regioner som har möjlighet att löpande ta fram vaccinationsstatistik per åldersgrupp.

Folkhälsomyndigheten är en statlig myndighet. Det innebär att det du skickar till oss via e-post, post eller fax i regel blir en allmän handling och kan begäras ut av vem som helst. Vid en begäran om allmän handling görs alltid en sekretessprövning.

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.

En majoritet tycker att vardagsrörelse är mycket viktigt för hälsan. Samtidigt är det många som inte rör sig i vardagen, och stillasittandet ökar i alla åldersgrupper.

På denna sida har vi samlat filmer och grafik inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Mätningar av vårdrelaterade infektioner och riskfaktorer är en viktig del av arbetet med vårdhygien. De ger också stöd till beslutsfattare och sjukvården för utvecklings- och förbättringsarbeten. Det finns olika metoder och mätningar i Sverige.

Denna lägesrapport publicerades den 30 april 2026 och redovisar läget för vinterkräksjuka vecka 17 (20–26 april 2026).

Denna lägesrapport publicerades den 19 mars 2026 och redovisar läget för vinterkräksjuka vecka 11 (9–15 mars 2026).

Denna lägesrapport publicerades den 5 februari 2026 och redovisar läget för vinterkräksjuka vecka 5 (26 januari–1 februari 2026).

Denna veckorapport publicerades den 23 januari 2025 och redovisar läget för RS-virus vecka 3 (13–19 januari 2025).

Denna veckorapport publicerades den 10 januari 2025 och redovisar läget för RS-virus vecka 1 (30 december 2024–5 januari 2025).

Grundförfattning. Beslutade: 8 maj 2025. Gäller från och med: 1 juni 2025.