Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
90 träffar på Vård relaterade infektioner inom Hela webbplatsen
-
Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin?
Publicerad:Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell
-
Epidemiologisk årsrapport 2009
Publicerad:Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.
-
Vaccination av gravida mot influensa
Publicerad:Kunskapsöversikten för hälso- och sjukvårdspersonal är ett stöd inför samtal med gravida om vaccination mot influensa.
-
Vaccination mot covid-19 under andra halvåret 2022
Publicerad:Kunskapsunderlag för rekommendationer för vaccination mot covid-19 hösten 2022. Folkhälsomyndigheten rekommenderar ytterligare en påfyllnadsdos, en ”höstdos,” till vissa grupper från den 1 september 2022. Vilken dos det blir till antal kan skilja sig åt beroende på tidigare rekommendationer.
-
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland homo och bisexuella samt transpersoner – Resultat från befolkningsundersökningen SRHR2017
Publicerad:Rapporten beskriver resultaten från undersökningen SRHR2017 med fokus på homosexuella, bisexuella och transpersoner i åldrarna 16–84 år som svarade på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Rapporten beskriver resultat om deras upplevelser av sitt sexliv, digitala arenor
-
Friskare luft ger friskare barn – Kunskapssammanställning om betydelsen av god luftkvalitet i förskole- och skolmiljö
Publicerad:Rapporten ger en översikt över kunskapsläget när det gäller hur luftkvaliteten i och vid förskolor och skolor påverkar barns hälsa.
-
Folkhälsomyndighetens årsredovisning 2025
Publicerad:I årsredovisningen kan du läsa mer om våra insatser, resultat och hur vi fortsätter att utveckla vårt arbete för en god och jämlik hälsa.
-
En guide för yrkesverksamma om vetenskapligt baserad ANDTS-prevention
Publicerad:Kunskapsstödet innehåller kunskap, internationella riktlinjer och hur man arbetar evidensbaserat och etiskt med substansanvändning i praktiken. Guiden riktar sig framför allt till samordnare men även till andra yrkesverksamma inom det hälsofrämjande och ANDTS-förebyggande området.
-
Att leva med hiv 2021–2022
Publicerad:Rapporten är resultat från en enkätundersökning bland personer som lever med hiv i Sverige under 2021–2022.
-
Årsredovisning 2019
Publicerad:Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara
-
Årsredovisning 2022
Publicerad:Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de
-
Uppdrag till Folkhälsomyndigheten om medicinsk kompetens
Publicerad:Rapport till regeringen hur Folkhälsomyndigheten använder sin medicinska kompetens i smittskyddsarbetet. I redogörelsen finns ett antal förslag på utveckling som myndigheten planerar för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.
-
Allmänhetens kunskap om och attityder till hiv
Publicerad:Rapporten redogör resultaten från en enkätundersökning av den svenska befolkningens kunskap om och attityder till hiv som Folkhälsomyndigheten nyligen genomfört.
-
Epidemiologisk årsrapport 2007
Publicerad:Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2007.
-
Clostridium difficile-infektion
Publicerad:Rapporten sammanfattar kunskap och föreslår förebyggande åtgärder, åtgärder för övervakning samt hantering av utbrott orsakade av Clostridioides difficile.
-
Årsredovisning 2015
Publicerad:Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.
-
Epidemiologisk årsrapport 2003
Publicerad:Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.
-
MSM2013 – en studie om sex, hiv och hälsa bland män som har sex med män i Sverige
Publicerad:Denna rapport beskriver den sexuella hälsan och behov av kunskap och förebyggande insatser bland män som har sex med män i Sverige. Resultaten baseras på enkätstudien MSM2013 med 2 373 deltagare.
-
Hälsa hos personer som är utrikes födda – skillnader i hälsa utifrån födelseland
Publicerad:Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer
-
Cryptosporidium i Östersund
Publicerad:Smittskyddsinstitutets arbete med det dricksvattenburna utbrottet i Östersund 2010–2011. Sjukdomsutbrottet som beskrivs i denna rapport satte fokus på vikten av fungerande barriärer i dricksvattenberedningen.
-
Epidemiologisk årsrapport 2005
Publicerad:Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2005.
-
Epidemiologisk årsrapport 2002
Publicerad:Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.
-
Öppna jämförelser – Folkhälsa 2019
Publicerad:Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
-
Miljöhälsorapport 2005
Publicerad:Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.
-
Miljöhälsorapport 2001
Publicerad:Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen