Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Tidshantering handlar om hur mycket tid man ägnar åt digitala medier, och när på dygnet. Många barn har sitt sociala liv på nätet, men för mycket skärmtid är inte bra för hälsan. Det finns sätt att resonera om skärmtid och bestämma vad som ska gälla i er familj.

Vägledningen kan användas av alla som arbetar med hivpreventiva projekt och insatser inom landsting, kommun och civila samhällets organisationer för att kvalitetssäkra arbetet inom hivprevention och få en tydlig bild av förutsättningarna för projektet att nå önskat resultat.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Faktabladet handlar om pornografianvändning och sexuell hälsa. Det bygger på resultat från undersökningen SRHR2017, en enkätstudie där personer i åldern 16–84 år fick svara på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). SRHR2017 visar att pornografianvändning är vanligare bland män än…

Att sprida kunskap om levnadsvanor och matvanor är en viktig del i både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Men hur kan man nå ut brett och skapa förändring? Tema folkhälsa har haft ett samtal med Malin Sand, dietist och folkhälsostrateg i Region Norrbotten, om hur hon använder olika kanaler för att nå ut till sina målgrupper.

En interaktiv arbetsbok som är speciellt utvecklat och utvärderat för att underlätta arbetet med att kvalitetssäkra hiv- och STI-preventivt arbete. Efter att frågorna har besvarats ger svaren en tydlig bild av projektets förutsättningar att nå önskat resultat.

I detta faktablad beskriver vi vad stigmatisering är och vilka konsekvenser det har. Faktabladet riktar sig främst till dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med främjande och förebyggande arbete inom psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.

I rapporten sammanfattas resultaten av kartläggningen Att inte bara överleva utan faktiskt också leva, som genomförts i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

I denna rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde vad unga personer gör och vad de upplever att de behöver för att främja sin psykiska hälsa.

Metoden ansvarsfull alkoholservering syftar till att uppnå en god miljö på och kring serveringsställen. Metoden omfattar tre delar: utbildning, samverkan och tillsyn. I det här avsnittet får du lära dig mer om metoden ansvarsfull alkoholservering. Det finns också ett utbildningsmaterial i ämnet, som du kan ladda ner.

Rekommendationen är att barn som är yngre än 2 år helst inte ska använda skärmar alls.

År 2020 beräknades cirka 71 000 personer i Sverige ha ett problematiskt narkotikabruk, alltså ett återkommande bruk som orsakar eller ökar risken för skador. Det är högre än tidigare beräkningar. Mer omfattande åtgärder för att minska detta bruk kan därför vara viktigare än vad man tidigare trott.

Dopningsmedel kan ge effekter och bieffekter i flera av kroppens organsystem. När man tar anabola androgena steroider (AAS) aktiveras speciella androgena receptorer som finns i musklerna, könsorganen, skelettet, levern, njurarna, fettvävnaden, hjärnan och andra organ.

Trafik, ventilation, grannar och restauranger är de vanligaste källorna för vad som kallas samhällsbuller. Utöver att människor upplever sig störda, har buller negativ påverkan på hälsan.

Rekommendationerna är att du som förälder styr vilket innehåll ditt barn tar del av och skapar goda vanor och rutiner för balans mellan till exempel lek, sömn och fysisk aktivitet. Titta på skärmen tillsammans med ditt barn.

I rapporten presenteras statistik över dödligheten på nationell och regional nivå, och jämförs även med tidigare år. Syftet med rapporten är att genom sammanställd data kunna bedöma pandemins påverkan på överdödligheten i Sverige.

I den tredje fasen beskriver ni insatsens innehåll och struktur. Resultatet blir grunden till en detaljerad och realistisk planering. I denna fas fastställer chefen eller styrgruppen förutsättningarna för ett lyckat utvecklingsarbete.

Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en metod för att främja fysisk aktivitet som utgår från hälso- och sjukvården. Metoden utvecklades av dåvarande Statens folkhälsoinstitut i samband med det nationella initiativet Sätt Sverige i rörelse 2001. Idag står Sveriges regioner som huvudmän för arbetet

Utbildningsmaterialet har tagits fram för att stödja samtal och dialog om vaccination och riktar sig till sjuksköterskor och läkare som möter vuxna och barn i samband med vaccination inom barnhälsovård och elevhälsa.

Vägledningen är framför allt ett stöd för dig som handläggare av serverings- och provsmakningstillstånd på kommunen. Vägledningen vänder sig även till förtroendevalda och beslutsfattare i kommunen i arbetet med att ta fram eller revidera riktlinjer för serverings- och provsmakningstillstånd. Den

Rapporten beskriver erfarenheter och insikter från ungdomar om snus och snusanvändning, framförallt nikotinsnus. Den baseras på intervjuer med 25 ungdomar mellan 13 och 19 år om användning, exponering, hälsa och smaksättning av snus.

Den del av vår hälsa som rör existentiella frågor är en viktig del i arbetet för en god hälsa i hela befolkningen. Folkhälsomyndigheten föreslår fyra områden där arbetet med existentiell hälsa kan stärkas.

Rapporten vänder sig till personer som möter barn och unga i sitt arbete eller som arbetar med psykisk hälsa. Studien använder diskussioner på sociala medier för att undersöka ungdomars syn på tiden efter covid-19-pandemin som präglas av flera pågående kriser i världen, och påverkan på deras

Utbrottet av hepatit A är över. Smittskyddsinstitutet och Livsmedelsverket fortsätter utreda utbrottet av hepatit A. Fler fall har rapporterats i både Sverige och i övriga nordiska länder. Smittan misstänks komma från frysta bär och rekommendationen att koka frysta köpta bär gäller fortfarande.

Här hittar du material om fysisk och social planering och beredskap.