Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Skolbarns hälsovanor visar hur 11-, 13- och 15-åringar mår, har det i skolan och på fritiden. Under läsåret 2025/2026 kommer den elfte datainsamlingen inom studien att ske. Närmare 100 000 elever över hela landet kommer att bjudas in att delta under skoltid.

I rapporten sammanfattas resultaten av kartläggningen Att inte bara överleva utan faktiskt också leva, som genomförts i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Faktabladet sammanfattar resultat från fokusgruppsintervjuer med ungdomar i åldern 13–18 år, om fysisk aktivitet och fritidsaktiviteter. Fokus ligger på faktorer som kan främja fysisk aktivitet och minskat stillasittande, och på hindrande faktorer.

Rapporten belyser vikten av att utforma grönskande utemiljöer för barn i förskola och grundskola för ett naturligt solskydd som samtidigt ger flera positiva hälsoeffekter för barn. Vi tar bland annat upp solexponering, temperatur, luft och fysisk aktivitet.

Suicidförsök och annat suicidalt beteende är vanligt bland unga personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner (hbtq) jämfört med heterosexuella i samma åldersgrupp. I en systematisk litteraturöversikt som Folkhälsomyndigheten sammanfattat granskas risk- och skyddsfaktorer kopplade till suicidförsök bland unga…

Kunskap om risk- och skyddsfaktorer är viktigt för att veta vad som utgör en risk för, eller skyddar människor från, att börja använda tobak.

Fysisk aktivitet är viktigt för en god och jämlik hälsa i befolkningen, men stillasittandet ökar i alla åldrar. Här får du en översikt över rörelsevanor i olika åldrar, vilka skillnader det finns och vilka konsekvenser det får.

Nu kan fler barn och unga uppleva en meningsfull fritid. Med det nya Fritidskortet får fler möjlighet att delta i föreningsliv och organiserade aktiviteter tillsammans med andra.

Vi har tagit fram kunskap om risk- och skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn och unga vuxna i Sverige. Resultaten stärker betydelsen av ett förebyggande arbete och att tidigt identifiera barn som exponeras för flera riskfaktorer.

Folke frågar om virus och bakterier är en berättelse framtagen för barn i förskoleålder och förskoleklass om vad virus, bakterier och vaccin är för något och vad som kan få oss att fortsätta att må bra. I materialet ingår också en film för barn i lågstadiet, där Fiona lär sig om mässling, påssjuka och röda hund, och varför vaccin behövs.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för intressenter…

Den här rapporten redovisar resultaten från en kartläggande litteraturöversikt av nordisk forskning om risk- och skyddsfaktorer för barns och ungas narkotikabruk och narkotikarelaterade problem. Översikten visar att många olika faktorer kan påverka att människor…

Rapporten, som är en återredovisning av regeringsuppdrag, riktar sig i första hand till regeringen och verksamma inom barnhälsovård.

Barn och unga rör sig allt mindre och stillasittandet ökar i alla åldersgrupper. Samtidigt vet vi att rörelse är viktig för hälsa, mående och förmågan att klara skolan. Här får du en övergripande bild av barn och ungas rörelsevanor och betydelsen av fysisk aktivitet.

I det här faktabladet beskriver vi hur ungdomsmottagningars arbetar med fokus på psykisk hälsa. Faktabladet vänder sig till dig som arbetar med hälsofrämjande eller förebyggande insatser inom t ex en myndighet, region eller kommun.

Rapporten presenterar förslag på en sektorsövergripande målstruktur för fysisk aktivitet, med sex nationella delmål, indikatorer och fyra insatsområden.

Kunskapsunderlag om barns hälsa och utveckling vid vistelse i gröna miljöer med fokus på ekosystemtjänster. Rapporten riktar sig främst till beslutsfattare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå.

Här hittar du exempel på analyser av hur hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och hur olika bestämningsfaktorer påverkar ojämlikheten i hälsa.

I en undersökning som Folkhälsomyndigheten gjort med vårdnadshavare till barn 8–16 år framgår att många, men inte alla barn har en meningsfull fritid. Undersökningen visar att deltagande i organiserade fritidsaktiviteter kan bidra till en meningsfull fritid.

I det här faktabladet presenterar vi resultat från en enkätstudie bland nyanlända barn födda i Afghanistan, Irak och Syrien. Resultaten visar att ungefär fyra av tio av studiedeltagarna hade symtom på posttraumatisk stress (PTSD). Andelen med symtom på PTSD var högst bland dem som var födda i Afghanistan…

Rapporten inkluderar resultat från drygt 300 studier från hela världen, där många olika aspekter har studerats, allt från olika sätt att skapa förutsättningar för hälsa och välbefinnande på samhällsnivå till vård och behandling av personer med olika sjukdomar.

Forskningssammanställningen har gjorts på regeringens uppdrag, och i kontakt med Mediemyndigheten. Den vänder sig till tjänstemän och beslutsfattare vid myndigheter, regioner, kommuner, näringsliv, civilsamhälle, universitet och högskolor.

Faktabladet jämför självrapporterad och objektiv längd och vikt bland barn och unga från den internationella litteraturen och svenska undersökningar.

I rapporten redovisas vilken betydelse de statliga stimulansmedlen har haft för ungdomsmottagningarnas arbete med att främja ungas psykiska hälsa, förebygga psykisk ohälsa samt erbjuda behandling.

Här hittar du som jobbar med barn och unga material du kan använda för kompetensutveckling, information till föräldrar och inspiration för dialog.