Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Denna rapport bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2005, inom ramen för tvärsnittsundersökningen Skolbarns hälsovanor. Undersökningen äger sedan 1985/86 rum vart fjärde år och genomförs i ett flertal länder, senast i ett drygt 40-tal länder,inom…

Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter handlar om systematiska arbetssätt för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteraturen. Syftet är att ge vägledning i förutsättningar och metodsteg för "bästa tillgängliga kunskap" med hänsyn till frågeställning, angelägenhet, tillgängliga…

Denna rapport syftar till att synliggöra den kunskap som Folkhälsomyndigheten producerat under 2016-2020 för att verka för ett effektivt och kunskapsbaserat förebyggande arbete enligt regeringsuppdraget att stödja genomförandet av ANDT-strategin 2016–2020.

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2020–2023. I denna myndighetsgemensamma promemoria sammanfattas Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten sina slutsatser 2023.

I rapporten, en återredovisning av regeringsuppdrag, listar myndigheterna sex delmål med de viktigaste förändringar på befolkningsnivå som behöver ske fram till år 2035.

En kartläggande litteraturöversikt om suicidpreventiva insatser utanför hälso- och sjukvården. Det handlade om att identifiera, bedöma och sammanfatta forskningslitteratur baserat på befintliga systematiska litteraturöversikter.

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Denna rapport innehåller en jämförelse av kommuners arbete mot ohälsa relaterat till alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) ur ett jämlikhetsperspektiv. Syftet är att bidra till kunskapen om hur det ANDT-förebyggande arbetet kan minska ANDT-relaterad ojämlikhet i hälsa.

Denna rapport avser Folkhälsomyndighetens återredovisning av länsstyrelsernas och kommunernas arbete inom ANDT-området under perioden 2011-2019 med fokus på innevarande strategiperiod från 2016.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2020–2025. I denna myndighetsgemensamma promemoria sammanfattas Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten slutsatser.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

I den här rapporten presenterar Folkhälsomyndigheten tio åtgärdsförslag inom sex övergripande områden för att förebygga användning samt medicinska och sociala skadeverkningar av narkotika.

Rapport till regeringen hur Folkhälsomyndigheten använder sin medicinska kompetens i smittskyddsarbetet. I redogörelsen finns ett antal förslag på utveckling som myndigheten planerar för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

I den här rapporten sammanställs kunskap om skillnader i psykisk ohälsa mellan olika grupper av äldre personer (65 år och äldre). Av rapporten framkommer att det finns en betydande variation i fördelningen av psykisk ohälsa. Exempelvis har kvinnor mer psykisk ohälsa än män, och äldre personer med kortare utbildning har högre risk för psykisk ohälsa än de med längre utbildning. Vidare är psykisk ohälsa vanligare bland personer som saknar kontantmarginal. Skillnader finns också beroende på andra sociala och även hälsomässiga faktorer.

Detta kunskapsunderlag togs fram under 2023‒2024 utifrån ett regeringsuppdrag och sammanfattar den litteratur, den statistik och de erfarenheter som ligger till grund för Folkhälsomyndighetens bedömning. 

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Genomförandet av den nationella SRHR-strategin 2023–2033 riktar sig till regeringen och statliga myndigheter, men även beslutsfattare och tjänstepersoner inom region och kommun samt skolans huvudmän.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Rapporten beskriver en metod för kartläggning av bebyggelse som riskerar att utveckla höga temperaturer. Metoden utgår ifrån de geografiska data om marktäckning som finns lätt tillgängliga för kommuner och länsstyrelser.

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån situationen i Sverige under våren 2020.

Rapporten visar att forskningen inom hälsokommunikation vilar tungt på paradigm från det medicinska vetenskapsområdet och att den uppvisar brister i utvärdering. Hälsokommunikation är komplext och beroende av sin omvärld, inte minst genom möjligheter med interaktiv kommunikation. Både forskning och praktik behöver ta hänsyn till kunskap om massmedier och kommunikation.