Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Det vi äter påverkas av så mycket mer än våra egna val, såsom hur mat marknadsförs, diskuteras och görs tillgänglig. Genom att förstå dessa samband kan vi skapa bättre förutsättningar för en hälsosam konsumtion av mat och jämlik hälsa. Alla dessa förutsättningar kan förstås tillsammans under

Balans i vardagen handlar om att skärmtid inte ska tränga undan sådant som är viktigt att göra och sådant som man mår bra av. Det kan till exempel gälla att sköta skolan, sova bra, umgås med familj och vänner, ägna sig åt fritidsintressen (utanför skärmen) och röra på sig.

Rapporten syftar till att besvara frågan om vi närmar oss det folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.

Rapporten presenterar resultat från en omfattande registerbaserad studie om sambandet mellan utsatthet i barndomen och senare vård för psykiatriska tillstånd.

Medel fördelade. Fördelning av verksamhetsbidrag till ideella riksorganisationer vars verksamhet inriktad mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar.

Ansökan öppen: Folkhälsomyndigheten fördelar statsbidrag i form av verksamhetsbidrag till ideella organisationer för att öka simkunnigheten.

2016-04-20 Information om ansökan om uppgiftslämnarens ID (EU-CEG) (PDF, 226 kB) 2016-04-26 Information om nya krav på märkning av förpackningar till tobaksvaror (PDF, 211 kB) Märkning (PDF, 135 kB) Labeling (PDF, 206 kB) HSLF-FS om utformning av hälsovarningar och hälsovarningars placering på förpackning av tobaksvaror (003) (PDF, 291 kB) 2016-05-03 Nya…

Här kan du fördjupa dig i lagens krav hur du ska bedöma lokaler på ett serveringsställe vid ansökningar om serveringstillstånd och vid tillsyn över ett befintligt serveringstillstånd.

Här nedan sammanfattas svar på några frågor om innehållet i vaccin som återkommer. Läkemedelsverket har mer aktuell information om innehållet i vacciner och vad det innebär. Innehållet i vaccin Utveckling och tillverkning av vaccin (lakemedelsverket.se)

Rapporten belyser vikten av att planera och bygga hälsofrämjande livsmiljöer för en god och jämlik hälsa i befolkningen.

Det finns åtgärder som kan minska skador och dödsfall av narkotika och läkemedel. Åtgärderna behöver kombineras med insatser på flera nivåer i samhället. Här kan du läsa om några åtgärder som är aktuella i Sverige.

Antibiotikaresistens är ett av våra största globala folkhälsoproblem. När antibiotika slutar fungera riskerar även enkla infektioner att bli livshotande. Här kan du läsa om vad antibiotikaresistens är, varför det är ett växande problem och vad som görs för att motverka det – både i Sverige och internationellt.

En ny kartläggning från Folkhälsomyndigheten visar att de allra flesta äldre personer, cirka 80–90 procent, uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt syns skillnader mellan olika grupper. Många äldre personer efterfrågar bättre förutsättningar för att må bra, till exempel fler

Prematura (för tidigt födda) barn är mer sårbara för vissa infektionssjukdomar än fullgångna barn. Detta gäller särskilt kikhosta, som kan vara livshotande för de allra yngsta spädbarnen. Barn födda före gestationsvecka 32+0 behöver därför ett tidigt och förstärkt skydd.

Många kommersiella digitala medier är utformade på ett sätt som kan vara skadligt för barns och ungas hälsa. En viktig del i det förebyggande arbetet är att ändra utformningen av de kommersiella digitala medierna så att de inte stimulerar till ökad användning eller bidrar till utsatthet.

Årsrapporten för barnvaccinationsprogrammet beskriver utfallet av det nationella vaccinationsprogrammet för 2020 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av de sjukdomar vi vaccinerar mot och de rapporterade biverkningarna. Rapporten är avsedd som

TBE (fästingburen hjärninflammation) är en virussjukdom som sprids via fästingar och kan orsaka allvarlig sjukdom. Det finns effektiva vacciner mot TBE. Folkhälsomyndighetens rekommendation om vaccination mot TBE riktar sig till regionernas beslutsfattare.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Organiserade fritidsaktiviteter ger barn och ungdomar glädje, gemenskap och bättre hälsa. Men alla har inte samma möjligheter att delta. Här delger 40 barn och ungdomar i åldern 8–16 år sina erfarenheter om vad som motiverar till att delta i fritidsaktiviteter – och vad som hindrar.

Den fjärde delen av rapportserien om genetisk karakterisering av SARS-CoV-2 i Sverige omfattar vecka 45, 2020 till vecka 14, 2021. Under denna period har övervakningsprogrammet för helgenomsekvensering av SARS-CoV-2 utökats till att omfatta 10 procent av de positiva proverna.

Ett aktivt och strategiskt folkhälsoarbete på lokal och regional nivå är en förutsättning för att uppnå en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Kommuner och regioner är centrala aktörer i folkhälsoarbetet eftersom de i sina verksamheters kärnuppdrag ansvarar för merparten av de

This leaflet offers tips and advice on screen use and is aimed at teenagers. It also includes a plan to help you find a balance between screen time and other activities.

Tobaksrökning är en av de främsta riskfaktorerna för sjukdom och för tidig död. Kunskapen om hälsoriskerna är god, tack vare forskning som bedrivits under lång tid i många länder.

Rapporten handlar om insatser för att öka den fysiska aktiviteten i skolan och effekten på barns och ungas psykiska hälsa. Insatserna gäller exempelvis införandet av styrketräning på idrottslektionerna, rörliga lekredskap på skolgården eller yogalektioner.

I rapporten undersöker vi orsakerna till varför psykosomatiska symtom ökat bland barn och unga under perioden 1985–2014. Här redovisas utförliga beskrivningar av metoder, avgränsningar, analyser och resultat.