Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Här finns förklaringar och tips i vardagen om barn och unga med funktionsnedsättning eller särskilda behov och skärmar.

På denna sida hittar du kunskapsstöd om att främja psykisk hälsa uppdelat på olika åldersgrupper och arenor. Observera att en del material kan passa under flera rubriker.

Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem. Suicidprevention kan ses som en samling insatser för att minska risken för suicid, och insatserna behöver ske på individ-, befolknings- och samhällsnivå.

Målgruppen för rapporten är folkhälsosamordnare eller -strateger samt beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå, men även olika professioner och forskare som har fokus på levnadsvanor, livsvillkor och samhälleliga förutsättningar.

Det finns många faktorer som påverkar risken för psykisk ohälsa, både individens nära omgivning och samhället i stort. Även individens eget beteende och livsvillkor påverkar. De saker som påverkar vår psykiska hälsa är i stort desamma genom livet, även om sådant som sämre fysisk hälsa och svåra

Folkhälsomyndighetens rapport beskriver resultat om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland äldre homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer). Med äldre avses personer i åldrarna 65–84 år.

Att sprida kunskap om levnadsvanor och matvanor är en viktig del i både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Men hur kan man nå ut brett och skapa förändring? Tema folkhälsa har haft ett samtal med Malin Sand, dietist och folkhälsostrateg i Region Norrbotten, om hur hon använder olika

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

The recommendations for physical activity and sedentary behaviour apply to all population groups in Sweden, regardless of age, gender, cultural background, socioeconomic status, or disability.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör levnadsvanor och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Här hittar du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om barn 2–5 år och deras skärmanvändning.

Här hittar du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om barn och unga i åldern 13–18 och deras skärmanvändning.

Den här rapporten sammanfattar den internationella forskningen om hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna påverkat hälsan och levnadsvanor bland ungdomar och unga vuxna, med särskilt fokus på införd fjärr- och distansundervisning. De inkluderade studierna hade gjort upprepade mätningar vid

Faktabladet riktar sig främst till beslutsfattare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå.

Pulshöjande fysisk aktivitet minst 150 minuter per vecka Under graviditet och tiden efter förlossning rekommenderas minst 150 minuter av fysisk aktivitet på måttlig intensitet per vecka. Aktiviteten bör dock i viss mån anpassas. Exempelvis bör kvinnor som inte varit fysiskt aktiva före graviditeten gradvis öka sin fysiska aktivitet tills de når…

I det här kunskapsunderlaget hittar du en lägesbild och exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre. Psykisk ohälsa bland äldre är vanligt, men uppmärksammas inte tillräckligt. Både primärvården och äldreomsorgen är viktiga för att arbeta

Folkhälsomyndigheten har arbetat för att sprida och stärka användningen av Fysisk aktivitet på recept (FaR) – både i Sverige och i Europa. Här kan du läsa om insater och uppföljning.

I detta faktablad sammanfattar Folkhälsomyndigheten en kartläggning av litteraturöversikter om livsvillkorens och levnadsvanornas påverkan på hälsan hos kvinnor i klimakteriet.

Faktablad med data från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor bland 11–15-åringar. Finns även på engelska.

Här får du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om barn 6–12 och deras skärmanvändning.

En inventering av hur HLV-resultaten använts över tid har genomförts genom sökningar i databaser, rapporter från regionerna, beställarinventering och nedladdningsuppgifter. Denna publikation berättar hur resultaten har använts.

Vi går med jämna mellanrum igenom våra publikationer för att säkerställa att innehållet är aktuellt. Nedan hittar du publikationer som har tagits bort under 2024.

Många kommersiella digitala medier är utformade på ett sätt som kan vara skadligt för barns och ungas hälsa. En viktig del i det förebyggande arbetet är att ändra utformningen av de kommersiella digitala medierna så att de inte stimulerar till ökad användning eller bidrar till utsatthet.

Den här rapporten beskriver syfte och bakgrund till de 59 frågor som ingick i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) 2024.

Övergripande information om Fritidskortet och varför vi behöver satsa på barns och ungdomars möjligheter till en meningsfull fritid, som en del i ett hälsofrämjande arbete.