Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Detta är den första genetiska karakteriseringen av SARS-CoV-2 i Sverige. Den fokuserar på de genetiska grupper som identifierats i diagnostiken under den tidiga fasen av pandemins utbredning i Sverige och omfattar isolat från fall diagnosticerade under perioden 31 januari 2020 när landets första fall av covid-19 diagnosticerades, till och med den 15 mars 2020 då samhällssmitta av covid-19 hade konstateras i Sverige.

I rapporten beskrivs förekomsten av virusvarianter av särskild betydelse enligt ECDCs definition; B.1.1.7 (alfa), B.1.1.7 med mutation E484K, B.1.351 (beta), P.1 (gamma) samt B.1.617.2 (delta).

Här hittar du som arbetar inom vård och omsorg information om covid-19.

Vi har ett löpande uppdrag att uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas. Denna rapport presenterar scenarier för fortsatt spridning av covid-19, fram till 30 april 2021 i Sverige. Hänsyn har tagits till ökad smittsamhet hos muterade virustyper.

En fördjupad analys av utvecklingen kopplat till spridningen av covid-19 under år 2020. Analysen baseras i huvudsak på en enkätundersökning om spel om pengar och covid-19 som besvarades av drygt 4 000 personer.

I rapporten beskrivs tre scenarier för fortsatt spridning av covid-19, fram till 1 september 2021. Rapporten är en del i regeringsuppdraget att ta fram en plan inför eventuella nya utbrott av covid-19.

I rapporten återfinns detaljer kring genomförandet av den åttonde undersökningen samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 och de symtom som rapporterades.

Bekräftade covid-19 fall i Sverige 13 mars–15 december 2020 Rapporten beskriver förekomsten av covid-19 och IVA-vårdade på grund av covid-19 bland personer inom olika yrkeskategorier. Generellt visar resultatet att skillnaderna mellan olika yrkesgrupper inte är särskilt stora, och att de minskade under hösten när smittan spred sig i samhället. Relaterad läsning Förekomst…

I rapporten beskrivs förekomsten av virusvarianter av särskild betydelse enligt ECDCs definition under rapportperioden; B.1.1.7 (alfa), B.1.1.7 med mutation E484K, B.1.351 (beta), P.1 (gamma) samt B.1.617.2 (delta).

Folkhälsomyndigheten genomför undersökningar och studier om förekomsten av covid-19 och det immunsvar som sjukdomen resulterar i. Därutöver görs analyser av SARS-CoV-2, det virus som orsakar sjukdomen, och dess arvsmassa. På de här webbsidorna redovisar vi genomförda och kommande undersökningar.

Smittspridningen av covid-19 pågår och väntas öka i Sverige under vintern. För personer som är 65 år och äldre, gravida eller tillhör riskgrupp, är det hög tid att vaccinera sig för att minska risken för allvarlig sjukdom och död. Hittills har 42 procent av de som är  65 år eller äldre tagit höstens vaccination.

Rapporten beskriver de faktorer som har vägts in i beslutet om en rekommendation av vaccination mot covid-19 till ungdomar som är 16 år och äldre, samt till särskilda grupper barn från 12 års ålder.

Rapporten är en delrapportering av regeringsuppdraget att löpande uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas framöver (S2020/08831). Här presenteras nationella och regionala scenarier för smittspridning av covid-19 fram till och med den 31 augusti 2021. Den simulerade utvecklingen utgår från rapporterade fall mellan den 13 oktober 2020 och den 20 april 2021.

Rapporten Utrikesfödda och covid-19 redovisar statistik över fall, IVA-vårdade, och dödlighet i covid-19. Rapporten bygger på analyser av uppgifter för perioden 13 mars 2020–15 februari 2021. Den visar att utrikesfödda i Sverige har drabbats hårdare än svenskfödda av covid-19, med högre incidens av konstaterade fall och IVA-vård och högre dödlighet.

Rapporten är en återrapportering av regeringsuppdraget och riktar sig även till beslutsfattare, tjänstemän och kommunikatörer inom nationella, regionala och lokala myndigheter samt personal inom vård och omsorg som arbetar med vaccinationerna mot säsongsinfluensa och covid-19. Folkhälsomyndigheten vill genom rapporten dokumentera och sprida resultaten av uppdraget.

Fram till nyår är det möjligt att vaccinera sig mot covid-19 och influensa för rekommenderade grupper. Täckningen behöver öka ytterligare, i synnerhet bland personer med hemtjänst och yngre personer i medicinsk riskgrupp.

I den här rapporten presenteras scenarier för spridningen av covid-19 fram till 20 mars 2023. Rapporten är den sista delrapporteringen av regeringsuppdraget att löpande uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas framöver (S2020/08831).

Rapporten är en interrimrapportering av regeringsuppdraget att löpande uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas framöver (S2020/08831). Här presenteras två nationella scenarier för smittspridning av covid-19 fram till och med den 20 mars 2022.

I rapporten återfinns undersökningen att uppskatta förekomsten av covid-19 i Sverige under perioden 30 november – 4 december 2020 samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 samt de symtom som rapporterades. Det var den femte undersökningen av liknande slag på nationell nivå.

Rapporten redovisar resultatet av en egenprovtagning av covid-19 i region Stockholm under perioden 26:e mars och 3:e april 2020. Resultaten visar att ca 2,5 % Stockholmarna bar på SARS-CoV-2, det virus som orsakar covid-19, i de övre luftvägarna vid tidpunkten för undersökningen.

Blankett på finska som kan användas av regionerna i samband med vaccination. Den kan fyllas i digitalt och skrivas ut på papper.

Pneumokocker är en av de vanligaste orsakerna till lunginflammation. Sjukdomar orsakade av pneumokocker finns över hela världen.

Gula febern är en virusorsakad febersjukdom som oftast påverkar levern mycket kraftigt.

Vaccination mot denguefeber kan vara aktuell för vissa personer som ska vistas i tropiska länder.

Vaccination mot mpox rekommenderas till personer som har en ökad risk för att smittas med mpox. Vaccinet kan ges i förebyggande syfte som preexpositionsprofylax eller efter exponering som postexpositionsprofylax.