Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapport beskriver resultatet från en kartläggande litteraturöversikt om metoder som främjar hälsa och förebygger ohälsa bland hbtq-personer.

I denna rapport redovisas uppdraget till Karolinska Institutet vilket handlade om att studera förekomsten av alkohol- och narkotikaberoende i nationella register utifrån olika sociodemografiska förhållanden.

I den här rapporten presenteras resultat från en kartläggande litteraturöversikt om insatser som getts av FHV för att förebygga eller minska psykisk ohälsa bland anställda. Rapporten är en uppdatering av en tidigare litteraturöversikt inom området från 2015.

En kartläggande litteraturöversikt inom området hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Denna rapport handlar om motiverande samtal (MI) bland unga och unga vuxna (16-29 år) inom områdena hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Rapporten är baserad på en granskning och bedömning av vetenskaplig litteratur som genomfördes under 2016…

Underlagsrapporten utgör del av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag om att genomföra insatser för att utveckla arbetet med existentiell hälsa inom ramen för den nationella folkhälsopolitiken.

Rapporten är ett underlag och förslag till åtgärder för att främja hälsa som är relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.

I rapporten, en återredovisning av regeringsuppdrag, listar myndigheterna sex delmål med de viktigaste förändringar på befolkningsnivå som behöver ske fram till år 2035.

Den här litteraturöversikten sammanfattar det aktuella kunskapsläget när det gäller hiv- (humant immunbristvirus) och STI (sexuellt överförda infektioner) -preventiva insatser som är riktade till migranter, vilka är en viktig målgrupp enligt Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra

I rapporten beskrivs insatser för att minska smittspridning av covid-19 fram till den 1 september 2021. Rapporten är en del i regeringsuppdraget att ta fram en plan inför eventuella nya utbrott av covid-19.

Rapporten sammanfattar aktuell kunskap om cannabis ur ett folkhälsoperspektiv och riktar sig till dig som behöver baskunskaper om cannabis, till exempel för ANDTS-förebyggande arbete på regional och lokal nivå.

Vägledningen kan användas av alla som arbetar med hivpreventiva projekt och insatser inom landsting, kommun och civila samhällets organisationer för att kvalitetssäkra arbetet inom hivprevention och få en tydlig bild av förutsättningarna för projektet att nå önskat resultat.

Rapporten tittar närmare på olika aspekter av skolmiljön, såsom relationer till lärare, klasskamrater och skolrelaterade krav, och vilken betydelse de har för skolbarns psykiska hälsa.

En snabb systematisk litteraturöversikt (”rapid review”) som beskriver hur covid-19-pandemin har påverkat befolkningens hälsa. Rapporten vänder sig till dig som är aktör med uppdrag inom folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

Kunskapsstödet innehåller kunskap, internationella riktlinjer och hur man arbetar evidensbaserat och etiskt med substansanvändning i praktiken. Guiden riktar sig framför allt till samordnare men även till andra yrkesverksamma inom det hälsofrämjande och ANDTS-förebyggande området. 

Rapporten redovisar resultaten från Sveriges medverkan i den europeiska punktprevalensmätningen av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning vid akutsjukhus under 2022-2023 där 54 svenska sjukhus deltog från samtliga 21 regioner.

Rapporten visar att det finns betydande kunskapsluckor när det gäller flera aspekter av hälsa och levnadsvillkor, för vissa undergrupper finns inga studier alls. 

Rapporten ger en utförlig presentation av den kunskap som bygger på sammanställd forskning om psykisk, fysisk och sexuell hälsa och levnadsvanor i förhållande till användningen av digitala medier bland barn och unga i åldrarna 0–25 år.

Rapporten beskriver resultaten från en studie i Västerbottens län där föräldrar till 5 163 treåringar under 2014–2016 fått svara på 31 frågor för att undersöka socioemotionell förmåga hos deras barn.

Rapporten tar upp några av nyckelfaktorerna när det gäller ett ändamålsenligt stöd till barn som växer upp med allvarliga svårigheter hemma. Till exempel tidig upptäckt, tidiga insatser, samverkan mellan verksamheter och ett hänsynstagande till både den enskilda och hela familjens behov.

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.

I denna rapport beskriver myndigheten hälsofrämjande insatser för romer i de före detta pilotkommunerna Göteborg, Helsingborg, Linköping, Luleå och Malmö, och i de nuvarande utvecklingskommunerna Borås, Haninge, Stockholm, Gävle och Uppsala. Folkhälsomyndigheten föreslår även utvecklingsåtgärder

Guiden ger stöd i arbetet att få förståelse för vilka faktorer som påverkar vaccinationstäckning och vaccinationsacceptans. Den ger även stöd i att lättare utveckla och genomföra både anpassade och breda insatser för att öka och behålla vaccinationstäckningen och acceptansen. Relaterad information

Rapporten visar att forskningen inom hälsokommunikation vilar tungt på paradigm från det medicinska vetenskapsområdet och att den uppvisar brister i utvärdering. Hälsokommunikation är komplext och beroende av sin omvärld, inte minst genom möjligheter med interaktiv kommunikation. Både forskning och praktik behöver ta hänsyn till kunskap om massmedier och kommunikation.

Rapporten Utrikesfödda och covid-19 redovisar statistik över fall, IVA-vårdade, och dödlighet i covid-19. Rapporten bygger på analyser av uppgifter för perioden 13 mars 2020–15 februari 2021. Den visar att utrikesfödda i Sverige har drabbats hårdare än svenskfödda av covid-19, med högre incidens av konstaterade fall och IVA-vård och högre dödlighet.

Rapporten är en återrapportering av regeringsuppdraget och riktar sig även till beslutsfattare, tjänstemän och kommunikatörer inom nationella, regionala och lokala myndigheter samt personal inom vård och omsorg som arbetar med vaccinationerna mot säsongsinfluensa och covid-19. Folkhälsomyndigheten vill genom rapporten dokumentera och sprida resultaten av uppdraget.