Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

När misstänkta hälsohot uppstår måste de snabbt rapporteras. Här hittar du information om vad underrättelseskyldigheten innebär, vem som ska underrätta Folkhälsomyndigheten och vilken information som ska lämnas.

I rapporten redovisas vilken betydelse de statliga stimulansmedlen har haft för ungdomsmottagningarnas arbete med att främja ungas psykiska hälsa, förebygga psykisk ohälsa samt erbjuda behandling.

I rapporten redovisas hur du kan genomföra, illustrera och förstå analyser av ojämlikhet i förutsättningar för hälsa, och i hälsa, utifrån det folkhälsopolitiska ramverket.

I dagarna skickas den Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor ut till nästan 500 000 slumpvis utvalda personer som är folkbokförda i Sverige. Undersökningen ger kunskap om hälsa och välbefinnande bland personer som är 16 år eller äldre.

Rapporten ger en aktuell bild av psykisk hälsa och suicid i Sverige och beskriver utvecklingen under 2000-talet. Statistik om nuläge och utveckling fram till 2024 med utgångspunkt i den nationella strategin ”Det handlar om livet”.

Hälsofrämjande och förebyggande arbete kan bedrivas på olika nivåer och arenor. Här hittar du information om vad hälsofrämjande och förebyggande arbete kan innebära inom området psykisk hälsa och suicidprevention, förslag på konkreta insatser och stöd för planering och genomförande.

Faktabladet sammanfattar resultat från fokusgruppsintervjuer med ungdomar i åldern 13–18 år, om fysisk aktivitet och fritidsaktiviteter. Fokus ligger på faktorer som kan främja fysisk aktivitet och minskat stillasittande, och på hindrande faktorer.

Hälsoekonomi handlar om att analysera kostnader och effekter inom hälso- och sjukvård och andra sektorer som arbetar med hälsorelaterade frågor. Målet är att ge underlag för välgrundade prioriteringar, så att samhällets resurser används på bästa möjliga sätt. Det handlar inte om att spara pengar, utan om att maximera hälsoeffekterna med de resurser som finns tillgängliga.

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor…

Vid höga temperaturer är det viktigt att ta hand om sig själv och sina anhöriga. Folkhälsomyndigheten har vägledningar och informationsmaterial för att skydda människors hälsa vid värmeböljor.

Det finns många faktorer som har betydelse för människors hälsa och möjligheter i livet – allt från biologiska faktorer till levnadsvanor, livsvillkor och graden av delaktighet i samhället.

För äldre kan stillasittandet få konsekvenser för balans, styrka och självständighet. Även små mängder rörelse kan stärka hälsan, minska risken för fall och underlätta vardagliga aktiviteter. Här finns information om fysisk aktivitet hos äldre och vad som påverkar möjligheten att röra sig.

Rapporten beskriver resultaten från en studie i Västerbottens län där föräldrar till 5 163 treåringar under 2014–2016 fått svara på 31 frågor för att undersöka socioemotionell förmåga hos deras barn.

Rapporten visar att barns och ungas livsmedelskonsumtion och matmiljö har blivit allt sämre, vilket påverkar deras matrelaterade hälsa.

Rapporten är en tvärsnittsstudie baserad på hälsoenkäten i det nationella kvalitetsregistret InfCareHIV. Syftet med studien är att kartlägga självrapporterade upplevelser av hälsa, följsamhet till behandling samt upplevelse av biverkningar bland personer som lever med hiv i Sverige.

I den här rapporten finns förslag till åtgärder om hur det skulle vara möjligt att följa upp minoritetsgruppernas hälsosituation och hur framtida samråd och dialoger kan utformas.

Rapporten riktar sig till aktörer som arbetar med frågor om suicidprevention på kommunal, regional och nationell nivå. Den ger en lägesbeskrivning av det suicidpreventiva arbetet – både idag och med en tillbakablick.

Faktabladet presenterar argument för att underlätta prioritering och motivera satsningar på regional och kommunal nivå som främjar en god och jämlik hälsa.

Guttmacher-Lancet-kommissionens rapport redogör för vad som återstår på agendan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och formulerar en utmanande och evidensbaserad vision för SRHR som bygger på mänskliga rättigheter.

Flera olika lagar påverkar förutsättningarna för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen – och därmed folkhälsan.

Faktabladet vänder sig till dig som arbetar med hälsofrämjande eller förebyggande insatser inom skolor, kommuner och länsstyrelser.

Faktabladet sammanfattar rekommendationer kring policyer för att skydda barn mot skadlig marknadsföring av livsmedel och drycker och sätter dem i relation till dagens livsmedelskonsumtion.

Målgrupp för rapporten är i första hand länsstyrelsernas och kommunernas ANDTS-samordnare samt ideella organisationer inom alkohol, narkotika, dopning och tobak eller närliggande områden. I andra hand beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå.

Presentationsmaterialet handlar om rekommendationerna för barn 0–5 års skärmanvändning och kan exempelvis användas som en grund för samtal med vårdnadshavare.

Suicid är ett folkhälsoproblem som genom insatser på olika nivåer ofta kan förebyggas. Här får du en översikt över suicidpreventivt arbete på individ-, befolknings- och samhällsnivå.