Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

En årlig lägesrapport om Clostridioides difficile-infektion i Sverige. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, typningsinformation och diagnostiska prestanda.

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 26 fall av tyfoidfeber (figur 1). Av fallen var 16 män och medianåldern var 21 år (spridning 1–62 år). För 24 av fallen fanns information om smittland och av dessa hade tolv smittats i Indien, åtta i Pakistan samt ett vardera i Guinea,

Fenotypisk resistensbestämning med mikrodilutionsmetod.

Handlingsplanen vänder sig till myndigheter, beslutsfattare på nationell-, regional och kommunal nivå, samt civilsamhällesorganisationer. Handlingsplanen vänder sig också till verksamma inom regioner och kommuner samt professionsföreträdare.

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades nio fall av paratyfoidfeber (figur 1). Medianåldern var 25 år (spridning 1–52 år) och fem av fallen var kvinnor. Samtliga fall hade smittats utomlands, i Indien (n=4), Eritrea (n=2), Pakistan (n=2) respektive Irak (n=1). För åtta av fallen

Sammanfattningar av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. De omfattar handläggning av i övrigt friska individer i öppenvården och utgår från vanliga infektioners förväntade förlopp.

Rapporten är en sammanställning av 2023 års mätning av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende i Sverige (Svenska HALT).

Bakgrund Staphylococcus aureus (gula stafylokocker) är en vanlig orsak till sår- och hudinfektioner. Cirka 30 procent av befolkningen är bärare av dessa bakterier utan att vara sjuka. Meticillinresistenta S. aureus (MRSA) är resistenta mot antibiotika av betalaktamtyp och ibland även mot andra antibiotikaklasser. De ger samma typ av infektioner som meticillinkänsliga…

Trender Under 2006 anmäldes 1 057 fall av MRSA jämfört med 975 året innan. Sedan MRSA blev anmälningspliktig år 2000 har antalet fall ökat varje år. Detta är en reell ökning men sannolikt också en följd av att antalet provtagningar med frågeställning MRSA har ökat i takt med att lokala och regionala vårdprogram implementerats…

Ökningen av antalet anmälda MRSA-fall i Sverige fortsätter under 2004 i de flesta landsting, trots de starka åtgärder som vidtagits. Totalt anmäldes 709 fall förra året, vilket är en ökning med 30 % jämfört med 2003. Av dessa fall var 35 procent sannolikt smittade utomlands, medan 52 procent var smittade i Sverige. Uppgift om smittland…

MRSA blev anmälningspliktig från och med år 2000. Dessförinnan övervakades läget 1995-1999 genom den frivilliga laboratorierapporten. Man kunde där få en viss uppfattning om förekomsten, men det var svårt att värdera kvaliteten och täckningsgraden på siffrorna. Under de år MRSA varit en anmälningspliktig diagnos har antalet…

MRSA blev anmälningspliktiga från och med år 2000. Läget övervakades tidigare via den frivilliga laboratorierapporten (1995–1999) där man kunde få en viss uppfattning om förekomsten, men det var svårt att värdera kvaliteten och täckningsgraden på dessa siffror. Under år 2001 anmäldes 429 fall av MRSA från 19 av…

MRSA 2009: Sammanställning av rapporter enligt smittskyddslagen och information från SWEDRES 2009 (PDF, 1,2 MB)

En årlig lägesrapport om Clostridioides difficile-infektion i Sverige. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, typningsinformation och diagnostiska prestanda.

En årlig lägesrapport om Clostridioides difficile-infektion i Sverige. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, typningsinformation och diagnostiska prestanda.

Uppdaterade rekommendationer för vilka som rekommenderas mpox-vaccination med anledning av en ökad spridning av klad 1.

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Vilka överväganden görs när antibiotika förskrivs inom den svenska slutenvården? Hur ser läkarna på sin egen kunskap om antibiotika och resistens? Vilka stöd och hinder upplever läkarna i sin förskrivning av antibiotika? Vad kan göras för att optimera antibiotikaanvändningen och minska onödig

Rapporten identifierar och beskriver åtgärder som bör prioriteras för att minska antalet fall av salmonella i Sverige. Den beskriver mål, principer och synsätt för den svenska salmonellakontrollen samt angelägna åtgärder. Dokumentet kan även användas av näringen som en kunskapssammanställning i

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Kunskapssammanställningen identifierar och beskriver de åtgärder som bör prioriteras av de undertecknande myndigheterna för att minska antalet sjukdomsfall av personer som smittats av campylobacter i Sverige.

Tillsynsvägledningen om förebyggande åtgärder mot objektburen smitta ska fungera som ett stöd för tillsynsmyndigheterna i deras hälsoskyddstillsyn enligt miljöbalken.