Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I rapporten, en återredovisning av regeringsuppdrag, listar myndigheterna sex delmål med de viktigaste förändringar på befolkningsnivå som behöver ske fram till år 2035.

Rapporten är omfattande och bitvis av teknisk natur och lämpar sig för de som är intresserade av att fördjupa sig i kvantitativa mått för att mäta ojämlikhet i hälsa.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Rapporten sammanfattar Folkhälsomyndighetens arbete med att utveckla och stärka information och kommunikation om vaccinationer enligt regeringsuppdraget.

Denna delredovisning i regeringsuppdraget, daterad 2020-02-04, innehåller en rekommendation för fortsatt vaccination av prioriterade grupper. I denna delredovisning expanderas den andra fasen till att inkludera fler grupper samt att grupper som ska prioriteras i fas 3 beskrivs.

Rapporten ger en översikt över kunskapsläget när det gäller hur luftkvaliteten i och vid förskolor och skolor påverkar barns hälsa.

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Vi föreslår följande åtgärder för hur ett nationellt dopningsförebyggande arbete kan bedrivas framöver: Utveckla och förbättra tillgången på data för att möjliggöra ändamålsenlig uppföljning och analys. Utred om en nationell stödlinje bör inkludera dopning. Utveckla det generellt dopningsförebyggande arbetet gemensamt med övrig ANDTS prevention. Se över förvaltning och finansiering av PRODIS och 100 % Ren Hårdträning samt fortsatt utvärdera arbetet. Se över hur det dopningsförebyggande arbetet kan organiseras framöver.

Rapporten syftar till att ge en översikt av miljöfaktorer som luftkvalitet, buller, grönska samt inomhusmiljö och de viktigaste trenderna.

Det här faktabladet beskriver faktorer som främjar fysisk aktivitet och hälsa för personer med intellektuell funktionsnedsättning. En viktigt faktor är betydelsen av att förstå kognitiva begränsningar och hur information kan förmedlas tydligt och begripligt.

En kartläggande litteraturöversikt inom området hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Denna rapport handlar om motiverande samtal (MI) bland unga och unga vuxna (16-29 år) inom områdena hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Rapporten är baserad på en granskning och bedömning av vetenskaplig litteratur som genomfördes under 2016…

Hur våra samhällen och städer är utformade påverkar hur vi arbetar, umgås och förflyttar oss. Detta påverkar i sin tur vår hälsa. Folkhälsomyndigheten har tagit fram materialet för att belysa vikten av att planera och bygga hälsofrämjande livsmiljöer för en god och jämlik hälsa i befolkningen. Publikationen vänder sig i första hand till beslutsfattare och tjänstemän på kommuner och regioner som jobbar för en hållbar utveckling av våra fysiska livsmiljöer.

Rapporten är en litteraturöversikt om förebyggande insatser inom området alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT). Resultatet är tänkt att ge en karta över vilka insatstyper som finns utvärderade inom området ANDT, öka förståelsen för specifika utvärderingsfrågor inom området och ge vägledning för behov av ytterligare kunskap.

UngKAB23 beskriver resultaten från en enkätbaserad befolkningsstudie. Rapporten vänder sig bland annat till yrkesverksamma som arbetar med hälsofrämjande och förebyggande arbete inom SRHR, hiv och STI. Den riktar sig även till myndigheter, civilsamhällets organisationer samt tjänstemän och beslutsfattare.

Denna rapport avser Folkhälsomyndighetens återredovisning av länsstyrelsernas och kommunernas arbete inom ANDT-området under perioden 2011-2019 med fokus på innevarande strategiperiod från 2016.

Årsrapporten för barnvaccinationsprogrammet beskriver utfallet av det nationella vaccinationsprogrammet för 2020 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av de sjukdomar vi vaccinerar mot och de rapporterade biverkningarna. Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska synliggöra resultatet av vår uppföljning…

Rapporten ger kunskap om migranters upplevelser av att leva med hiv i Sverige, med fokus på mötet med hälso- och sjukvården, socialtjänsten och annan offentlig verksamhet.

Vägledningen beskriver de kommunala miljö- och hälsoskyddsnämndernas ansvar för hälsoskyddstillsyn i lokaler för vård och omsorg. Vägledningen har främst fokus på gränsdragningen för miljö- och hälsoskyddsnämndernas tillsynsansvar i dessa lokaler. Den ger också en kort orientering om ett antal övriga lagar och tillsynsmyndigheter på området.

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.

Rapporten redogör resultaten från en enkätundersökning av den svenska befolkningens kunskap om och attityder till hiv som Folkhälsomyndigheten nyligen genomfört.

Rapporten beskriver erfarenheter och insikter från ungdomar om snus och snusanvändning, framförallt nikotinsnus. Den baseras på intervjuer med 25 ungdomar mellan 13 och 19 år om användning, exponering, hälsa och smaksättning av snus.

Rapporten är ett underlag och förslag till åtgärder för att främja hälsa som är relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.

Den här rapporten presenterar en kartläggande litteraturöversikt av forskning om samband mellan alkohol- eller narkotikabruk och våld i nära relationer. Bruk av alkohol och narkotika pekas ofta ut som en orsak till våld. Det saknas dock aktuella sammanställningar av studier som specifikt studerar sambanden mellan alkohol eller narkotika och våld i nära relationer i den allmänna befolkningen.

Regeringen gav i slutet av maj 2020 Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell operativ plan för framtida vaccination mot sjukdomen covid-19, orsakad av det nya coronaviruset SARS-CoV-2. I den här slutredovisningen beskriver vi arbetet med prioriteringsordning, distribution och logistik, uppföljning och kommunikation.

Rapporten ska underlätta för verksamheter att tillämpa riktlinjerna, genom att synliggöra hur olika sektorer bidrar till arbetet. Det handlar om åtgärder och insatser från myndigheter och nationella organisationer som främjar fysisk aktivitet och minskar stillasittande inom olika sektorer. Vi ger även…