Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer för hälsa samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Målgruppen för rapporten är folkhälsosamordnare eller -strateger samt beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå, men även olika professioner och forskare som har fokus på levnadsvanor, livsvillkor och samhälleliga förutsättningar.

I detta faktablad presenteras de vanligaste och viktigaste begreppen inom området spel om pengar, till exempel spelproblem, riskabelt spelande och spelberoende. Syftet med bladet är att underlätta för läsare att förstå området spel om pengar och att kunna använda rätt terminologi.

Folkhälsomyndighetens återrapportering av uppdraget från regeringen att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala och regionala ANDTS-förebyggande arbetet.

Rapporten redogör resultaten från en enkätundersökning av den svenska befolkningens kunskap om och attityder till hiv som Folkhälsomyndigheten nyligen genomfört.

Öppna jämförelser folkhälsa 2019: Ett underlag som kan användas av politiska nämnder och ledningsgrupper, men också i dialog med dessa.

Ett starkt politiskt ledarskap är centralt för kommunernas hälsofrämjande och förebyggande arbete. Här berättar Camilla Pettersson, forskare och utvecklingsledare, om hur tjänstepersoner kan bidra till att öka politikernas engagemang inom folkhälsoområdet.

Folkhälsoarbetet i Sverige varierar stort inom allt från organisering, resurser, ledning och styrning, till förutsättningar för samverkan och kunskap hos politiker och tjänstepersoner. Här berättar utredarna Malin Kark och Malin Åman om en kartläggning från Fohm och hur resultaten kan bidra till lärande och reflektion.

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos vuxna. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för vuxna.

Rapporten redovisar resultaten av en delstudie baserad på en retrospektiv granskning av sjukvårdsjournaler och lex Maria-anmälningar av suicid bland unga och vuxna i åldrarna 15–44 år som tagit sitt liv i fyra olika regioner i Sverige under 2015.

Rapporten beskriver resultaten från undersökningen SRHR2017 med fokus på homosexuella, bisexuella och transpersoner i åldrarna 16–84 år som svarade på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Rapporten beskriver resultat om deras upplevelser av sitt sexliv, digitala arenor och pornografi, relationer och egenmakt, reproduktiv hälsa, sex mot ersättning och sexuella trakasserier och våld.

Rapporten presenterar resultat från en undersökning bland familjerådgivare. Syftet med undersökningen var att ta reda på vad familjerådgivarna har för erfarenhet av spelproblem bland sina klienter och att undersöka förutsättningar för att arbeta spelförebyggande inom familjerådgivningen.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Rapporten sammanfattar stödstrukturens första år (2021) och identifierar viktiga områden för fortsatt arbete kommande år.

Rapporten ger kunskap om erfarenheter av att leva och åldras med hiv bland personer över 65 år som lever med hiv i Sverige. Frågor som utforskas handlar om vad ett gott liv innebär för personer över 65 år som lever med hiv och vilka behov av vård och äldreomsorg som finns.

I rapporten redovisas att samtliga åtta folkhälsopolitiska målområden har bäring på hållbar regional utveckling. Det finns även tydliga beröringspunkter mellan målområdena och den regionala utvecklingspolitikens fyra strategiska områden. Jämförelsen visar också att arbetet inom de två

Rapporten lyfter fram hur det förändrade klimatet påverkar hälsan på flera sätt, från värmeböljor och spridningen av infektionssjukdomar till försämrad vatten- och luftkvalitet.

Presentationsmaterial om rekommendationerna för skärmanvändning i gruppen ungdomar 13–18 år. Materialet kan exempelvis användas som en grund för samtal med vårdnadshavare.

Detta är en sammanställning av de svenska resultaten från Den europeiska webbundersökningen om narkotika 2024 och beskriver hur narkotika används, köps och upplevs av personer som nyligen använt narkotika.

Rekommendationerna som rör barn upp till 12 år vänder sig i första hand till föräldrar och andra vuxna som möter barnen i deras vardag.

I denna rapport beskriver myndigheten hälsofrämjande insatser för romer i de före detta pilotkommunerna Göteborg, Helsingborg, Linköping, Luleå och Malmö, och i de nuvarande utvecklingskommunerna Borås, Haninge, Stockholm, Gävle och Uppsala. Folkhälsomyndigheten föreslår även utvecklingsåtgärder

Rapporten ger kunskap om migranters upplevelser av att leva med hiv i Sverige, med fokus på mötet med hälso- och sjukvården, socialtjänsten och annan offentlig verksamhet.

Här presenteras utvecklingen av alkoholkonsumtion bland barn och unga i Sverige. Samtliga mått som används visar att alkoholkonsumtionen totalt sett har minskat bland unga under 2000-talet.

I denna rapport redovisas uppdraget till Karolinska Institutet vilket handlade om att studera förekomsten av alkohol- och narkotikaberoende i nationella register utifrån olika sociodemografiska förhållanden.