Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Ungefär 1 procent av männen och mindre än 0,5 procent av kvinnorna i Sverige, har någon gång provat anabola androgena steroider (AAS).

Cannabis är den vanligaste narkotikan att använda, och de flesta använder narkotika för rusets skull. Det framgår av en ny europeisk undersökning där svar från 5 200 personer i Sverige ingår.

Narkotika används ofta för rusets eller för nöjes skull, men även av sociala skäl eller för att hantera psykisk ohälsa och andra hälsoproblem. Stigmatisering och oro för straff upplevs som hinder för personer som använder narkotika att söka och få vård. Dessa resultat är baserade på Sveriges deltagande i Den europeiska webbundersökningen om narkotika 2024.

Rapporten är en kartläggning av kunskapen inom ANDT-prevention. Syftet är att beskriva effekten av de interventioner som utvärderats i studier av god eller medelgod kvalitet. Översikten visar att det saknas kunskap om många av interventionerna.

Rapporten innehåller bland annat en kartläggning av hur de ingående antibiotikaprodukterna används i sjukvården samt en utvärdering av kostnaderna för pilotmodellen, samt Folkhälsomyndighetens sammanvägda bedömning av ersättningsmodellen och en rekommendation om att ersättningsmodellen bör förlängas i Sverige.

Denna rapport utgör en årlig lägesrapport avseende infektion med invasiva grupp-A-streptokocker i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna jämföra den lokala lägesbilden med den nationella. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, kliniska data, typningsinformation och diagnostiska prestanda.

Folkhälsomyndigheten presenterar resultaten från undersökningen i en grundrapport, liksom i olika temarapporter.

I rapporteringssystemet Folkhälsan i Sverige ingår en mängd olika indikatorer som mått på hälsan och dess bestämningsfaktorer. Resultaten innefattar både deskriptiv statistik och statistiska analyser. Till rapporteringssystemet hör en utförlig metodbeskrivning.

Skatt på tobak påverkar priset, vilket i sin tur påverkar tobaksbruket, särskilt bland unga. På den här sidan redogör vi för tobaksskatten och prisutvecklingen på cigaretter och snus i Sverige.

På folkhalsomyndigheten.se använder vi kakor. Kakor är små textfiler som skapas och lagras på den enhet du använder för att besöka vår webbplats, till exempel en dator eller mobiltelefon. Textfilen som skapas är inte skadlig och innehåller ingen programkod. Vi använder kakor för att förbättra

Den totala försäljningen av antibiotika på recept har bromsat in, visar statistiken för 2024. Försäljningen gick ned kraftigt under covid-19-pandemin, för att sedan öka under 2022 och 2023.

Statistiken för 2025 visar att den totala försäljningen av antibiotika på recept minskade i Sverige, jämfört med året innan. Efter en kraftig nedgång under covid-19-pandemin steg försäljningen under 2022 och 2023.

Folkhälsomyndigheten använder en metod som kallas avloppsvattenbaserad övervakning (wastewater-based surveillance, WBS) för att undersöka förekomsten av olika smittsamma sjukdomar i befolkningen. Här förklarar vi vad avloppsvattenbaserad övervakning innebär och hur den används i Sverige.

Antibiotika används för att behandla infektioner orsakade av bakterier. Antibiotikaresistenta bakterier är okänsliga för ett eller flera antibiotika. Antibiotikaresistens är ett allvarligt hot mot den globala folkhälsan och kallas ibland för den tysta pandemin.

Antibiotikaresistens är ett av våra största globala folkhälsoproblem. När antibiotika slutar fungera riskerar även enkla infektioner att bli livshotande. Här kan du läsa om vad antibiotikaresistens är, varför det är ett växande problem och vad som görs för att motverka det – både i Sverige och internationellt.

Kort om antibiotikaförbrukning och -resistensläget i Sverige hos människa. Sammanfattat från Swedres-Svarm 2012.

En nordisk kartläggning av kliniskt prioriterade antibiotika med risk för otillräcklig tillgänglighet visar på osäker tillgång till ett flertal medicinskt viktiga antibiotika, speciellt smalspektrumantibiotika och barnformuleringar.

Vilket ansvar har du som hanterar hälsofarliga varor? Här kan du som hanterar hälsofarliga varor läsa om dina skyldigheter.

Antibiotikaresistens är ett stort problem i hela världen. I Sverige är situationen bättre än i många andra länder – tack vare att vi samarbetar, följer upp läget och arbetar långsiktigt för att förebygga resistens.

En sammanfattning på svenska av rapporten SWEDRES 2011.

Grundförfattning. Beslutade: 20 februari 2019. Gäller från och med: 20 maj 2019.

En årlig lägesrapport om Clostridioides difficile-infektion i Sverige. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, typningsinformation och diagnostiska prestanda.

Fördjupning avsedd i första hand att ge vården möjlighet att svara på frågor om influensavaccinationen.

Var tionde patient på sjukhus i Sverige har en vårdrelaterad infektion, men många infektioner kan förhindras. Genom följsamhet till vårdhygieniska rutiner kan vi skydda patienter, omsorgstagare och personal. Då bidrar vi även till att begränsa antibiotikaresistens.

Grundförfattning. Beslutade: 17 maj 2023. Gäller från och med: 1 juli 2023.