Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten är framtagen som en del i det regeringsuppdrag som myndigheterna har fått gällande att säkerställa tillgänglighet till antibiotika av särskilt medicinskt värde. Uppdraget har återrapporterats till Socialdepartementet den 1 december 2017.

Delrapport 3 i regeringsuppdrag om Tillgänglighet till antibiotika

Delrapport 1 i regeringsuppdrag om Tillgänglighet till antibiotika

Delrapport 4 i regeringsuppdrag om Tillgänglighet till antibiotika

Antibiotikaresistens är ett komplext problem som kräver nya lösningar. Därför behövs samverkan och sambarbete inom forskning, myndigheter och industri.

För att bromsa antibiotikaresistensen behövs bättre kunskap om hur vi använder befintliga antibiotika. Här beskriver vi två studier som Folkhälsomyndigheten har genomfört för att utvärdera hur vi kan använda befintliga antibiotika på bästa sätt inom sjukvården.

Mätningar av vårdrelaterade infektioner och riskfaktorer är en viktig del av arbetet med vårdhygien. De ger också stöd till beslutsfattare och sjukvården för utvecklings- och förbättringsarbeten. Det finns olika metoder och mätningar i Sverige.

I faktabladet presenteras resultatet från en klinisk studie om behandlingstidens längd vid halsfluss.

I slutrapporten av regeringsuppdraget Stärka tillgången till äldre antibiotika föreslår tre myndigheter gemensamt olika åtgärder för att stärka tillgången till ett brett sortiment av äldre antibiotika i Sverige.

I faktabladet presenteras resultatet från en klinisk studie om antibiotikaval på sjukhus för att förebygga resistensutveckling i tarmens bakterieflora.

Det råder i Sverige en bred politisk enighet om att prioritera arbetet mot antibiotikaresistens. Sverige har genom mångårigt nationellt systematiskt arbete etablerat en hög kompetens inom området som är erkänd i det internationella samarbetet. Många låg- och medelinkomstländer saknar finansiella

En nordisk kartläggning av kliniskt prioriterade antibiotika med risk för otillräcklig tillgänglighet visar på osäker tillgång till ett flertal medicinskt viktiga antibiotika, speciellt smalspektrumantibiotika och barnformuleringar.

Rapporten beskriver hur Folkhälsomyndigheten har säkrat tillgänglighet till vissa antibiotika av särskilt medicinskt värde för svensk sjukvård. Den beskriver också utvecklings- och utvärderingsinsatser och förslag på arbetet framåt.

I rapporten analyseras förutsättningar för att testa Läkemedelsindustriföreningens förslag på ersättningsmodell för nya essentiella antibiotika.

Swedres i korthet 2016 sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan.

Swedres i korthet 2017 sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan.

Rapporten beskriver myndighetens förslag på kriterier och riktlinjer för en ersättningsmodell för att stärka tillgängligheten till ett urval av äldre antibiotikaprodukter samt ett förslag på urvalsprocessen.

Denna rapport är första delen av Folkhälsomyndighetens slutrapportering av regeringsuppdraget Att genomföra en pilotstudie om tillgänglighet till vissa antibiotika (S2015/05372/FS, S2018/03920/FS [delvis]). Vi beskriver bland annat de principer och komponenter i den ersättningsmodell som pilottestats genom uppdraget samt utvärderingar av modellens effektivitet och ändamålsenlighet.

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Vi granskar våra publikationer regelbundet för att se till att innehållet är aktuellt.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.