Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Här hittar du information om vilka regler som gäller för tobaksvaror, till exempel cigaretter och snus. Du som tillverkar, importerar eller säljer dessa produkter ansvarar för att de uppfyller lagstiftningens krav. Här hittar du även information om förteckningen över ingrediensrapporterade tobaksvaror.

Här har vi samlat ett urval av material om ANDTS, fysisk aktivitet och matvanor.

Här hittar du information om vilka regler som gäller för tobaksfria nikotinprodukter, till exempel nikotinportioner och vitt snus. Du som tillverkar, importerar eller säljer dessa produkter ansvarar för att de uppfyller lagstiftningens krav. Här hittar du även information om förteckningen över anmälda tobaksfria nikotinprodukter.

Här hittar du information om vilka regler som gäller e-cigaretter och påfyllningsbehållare, till exempel e-cigg, e-juice, e-vätskor och vape. Du som tillverkar, importerar eller säljer dessa produkter ansvarar för att de uppfyller lagstiftningens krav. Här hittar du även information om förteckningen över anmälda e-cigaretter och påfyllningsbehållare.

Här hittar du information om vilka regler som gäller för örtprodukter för rökning, till exempel örtcigaretter. Du som tillverkar, importerar eller säljer dessa produkter ansvarar för att de uppfyller lagstiftningens krav. Här hittar du även information om förteckningen över ingrediensrapporterade örtprodukter för rökning.

Ett kunskapsstöd för kommunens tillämpning av lagens bestämmelser och ett praktiskt stöd för den konkreta tillsynen. Den innehåller också tips för att främja en effektiv tillsyn och ett tobaksförebyggande arbete.

Den här rapporten presenterar en kartläggande litteraturöversikt av forskning om samband mellan alkohol- eller narkotikabruk och våld i nära relationer. Bruk av alkohol och narkotika pekas ofta ut som en orsak till våld. Det saknas dock aktuella sammanställningar av studier som specifikt studerar sambanden mellan alkohol eller narkotika och våld i nära relationer i den allmänna befolkningen.

Vägledningen syftar till att ge kommunerna praktisk hjälp för att sköta sitt uppdrag. Det sker bland annat med användning av domstolsavgöranden och exempel på svar som Folkhälsomyndigheten har gett på inkomna tillsynsfrågor.

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Den här delen av vägledningen vänder sig till dig som arbetar med tillsyn inom alkoholområdet på en kommun. Innehållet kan även vara relevant för personal på Polismyndigheten. Här får du veta mer om vad du kan tänka på under ett tillsynsbesök.

I denna rapport redovisas uppdraget till Karolinska Institutet vilket handlade om att studera förekomsten av alkohol- och narkotikaberoende i nationella register utifrån olika sociodemografiska förhållanden.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå en kort beskrivning av ansvarsområden för de aktörer som finns inom folkhälsoområdet på nationell, regional och lokal nivå. Du hittar också exempel på kontaktytor där aktörer från olika nivåer träffas och nätverkar.

Rapporten handlar om hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) bland unga och unga vuxna (16–29 år) på statliga ungdoms- och LVM-hem. Den är baserad på en enkätstudie som genomfördes under 2016.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Denna rapport beskriver den sexuella hälsan och behov av kunskap och förebyggande insatser bland män som har sex med män i Sverige. Resultaten baseras på enkätstudien MSM2013 med 2 373 deltagare.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Den här systematiska översikten av översikter undersöker vilka effekter förebyggande insatser har på barnens hälsa och om de kan stärka skyddande faktorer för barnen. Rapporten ska fungera som stöd för prioriteringar för fortsatta insatser till barn i de här familjerna. Den ska också fungera som stöd för arbetet med att utveckla nya förebyggande metoder och att utvärdera insatser som redan används på gruppen.

Rapporten visar att forskningen inom hälsokommunikation vilar tungt på paradigm från det medicinska vetenskapsområdet och att den uppvisar brister i utvärdering. Hälsokommunikation är komplext och beroende av sin omvärld, inte minst genom möjligheter med interaktiv kommunikation. Både forskning och

En kartläggande litteraturöversikt av forskning om livsvillkor, livskvalitet och hälsa bland bisexuella i Norden 2000–2023.

Den här litteraturöversikten sammanfattar det aktuella kunskapsläget när det gäller hiv- (humant immunbristvirus) och STI (sexuellt överförda infektioner) -preventiva insatser som är riktade till migranter, vilka är en viktig målgrupp enligt Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar.

Den här rapporten ger en kortfattad och aktuell lägesbeskrivning av det suicidpreventiva arbetet på nationell nivå under 2017. Det omfattar det suicidpreventiva arbete som bedrivs av Folkhälsomyndigheten, andra berörda myndigheter och den ideella sektorn. Vi presenterar också aktuell statistik om suicid, suicidförsök och suicidtankar.

I rapporten finns exempel på viktiga strategiska områden inom vilka arbetet behöver effektiviseras för att spridningen och konsekvenserna av hiv ska begränsas i samhället och för enskilda personer samt för att diskrimineringen ska upphöra.

Detta kunskapsunderlag togs fram under 2023‒2024 utifrån ett regeringsuppdrag och sammanfattar den litteratur, den statistik och de erfarenheter som ligger till grund för Folkhälsomyndighetens bedömning.