Clostridioides difficile-infektion – sjukdomsstatistik

Lyssna

Clostridioides difficile är en tarmbakterie som kan orsaka diarré (CDI) och livshotande pseudomembranös kolit, framför allt hos äldre individer som behandlas med antibiotika.

Clostridioides difficile-veckorapporter

Årsrapport

Clostridioides difficile 2020

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat spridningen av andra sjukdomar i årssammanfattningen.

Årssammanfattning 2020

Sammanfattning och bedömning

Under 2020 rapporterades 6 036 nya fall (enligt falldefinitionen) av Clostridioides difficile (C. difficile) motsvarande en incidens av 60 fall per 100 000 invånare (korrigerat för region Jönköping). Laboratoriet i Jönköping genomförde flera ändringar i diagnostiken för C. difficile under året varför data saknas för denna region i den nationella statistiken. År 2019 rapporterades 6 536 fall varav 282 från region Jönköping. Som tidigare år föreligger stora skillnader mellan regionerna (spridning 32–106 fall per 100 000 invånare; figur 1). För samtliga fall 2020 var medianåldern 74 år. Liksom tidigare rapporterades ungefär lika många män som kvinnor (49 respektive 51 procent) med C. difficile. Majoriteten av fallen (75 procent) var liksom tidigare 60 år och äldre.

Under 2020 typades isolat insamlade under veckorna 39–40 (n=223/226 från 19 av 26 laboratorier) och 53 ribotyper identifierades. Diversiteten av typer var lägre än tidigare år, vilket kan bero på att färre laboratorier deltagit och att färre isolat insamlats jämfört med tidigare år. De 20 vanligaste typerna utgjorde cirka 78 procent av samtliga isolat jämfört med 72–73 procent för åren 2018–2019. Andelen av typ 014 som tidigare varit vanlig hos äldre personer (se årsrapport 2018) minskade med cirka 40 procent medan andelen av typ 001 fördubblades under 2020 (figur 2). En djupare analys av ett urval av typ 001-isolat med helgenomsekvensering visade varken ett nära släktskap eller multiresistens, något som tidigare varit associerat med klusterspridning. Då resistensläget har varit stabilt under de senaste åren så har inga isolat resistenskarakteriserats.

Sammantaget rapporterades något färre fall av C. difficile i Sverige under 2020 jämfört med 2019. En ökning av typ 001 observerades, dock utan tecken på nationell spridning.

Regionerna (Figur 1) är rangordnade från högsta till lägsta incidens 2020. För beräkning av incidens, se fotnot i årsrapport 2019. Ett fall betraktas som nytt om minst åtta veckor har förflutit sedan föregående positivt prov, i annat fall räknas det som pågående sjukdomsepisod eller recidiv. Det överensstämmer med den europeiska falldefinitionen av C. difficile.

Figur 1. Incidensen av nya fall av C. difficile per region under 2020 samt medelvärde för åren 2017–2019.

Stapeldiagram över incidensen av C.difficile per region. Högst i Norrbotten.

Figur 2. Fördelning av PCR-ribotyper hos C. difficile 2017–2020. Data är sorterade i fallande ordning efter den relativa andelen 2020.

Stapeldiagram över fördelning av PCR-ribotyper. 014 dominerar.

Läs mer