Enterohemorragisk E. coli infektion (ehec) – sjukdomsstatistik
LyssnaAnnan benämning: EHEC.
Infektion med enterohemorragisk E. coli (EHEC) är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten. Vid misstänkt livsmedels- eller vattenburen smitta skall miljökontoret eller motsvarande i kommunen informeras, vid misstänkt djurkontakt görs anmälan även till länsveterinären. Infektion med enterohemorragisk E. coli är en smittspårningspliktig sjukdom.
Mellan åren 1997–2004 var bara fall med serotypen/gruppen O157 anmälningspliktiga. År 2004 uppdaterades smittskyddslagen och alla serogrupper av ehec blev anmälningspliktiga samt att det även gick att anmäla PCR-positiva fynd. På grund av detta går det inte att jämföra statistiken före och efter 2004.
Mikrobiologisk övervakning av ehec (Enterohemorragisk E. coli)
Sjukdomsinformation
Något gick fel
Statistiken går för tillfället inte att nå. Försök igen om en stund.
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
Enterohemorragisk E. coli-infektion 2022
Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet mot flera smittsamma sjukdomar minskat under pandemin, vilket medfört att fler var mottagliga för infektioner när kontakterna ökade. Läs mer om de smittsamma sjukdomarna i årssammanfattningen.
Årssammanfattning smittsamma sjukdomar 2022
Sammanfattning och bedömning
Under 2022 rapporterades 857 fall av enterohemorragisk E. coli (ehec) motsvarande en incidens av 8,1 fall per 100 000 invånare. Det är en ökning jämfört med 2021 (n=653) då både antalet fall smittade i Sverige, men framförallt, utlandssmittade fall, ökade (figur 1). En trendanalys visar en signifikant ökning av incidensen för fall smittade i Sverige med sex procent per år sedan 2005 (figur 2). En viktig orsak till denna trend är sannolikt en successiv utveckling av diagnostiken som både har gjort att fler prover analyseras och att ehec lättare identifieras. Incidensen var högst bland barn i åldersgruppen ett till fyra år (figur 3) och könsfördelningen var liksom tidigare år relativt jämn (55 procent kvinnor). I likhet med tidigare år var incidensen var högst i södra Sverige (figur 4). Totalt 19 fall av den allvarliga komplikationen hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) rapporterades, varav 17 fall smittade i Sverige och 11 fall var barn under tio år. HUS-fall som sammankopplas med ehec-infektion började rapporteras 2015 och sedan dess har i medeltal 20 ehec-kopplade fall av HUS rapporterats per år.
Ehec påvisades och typades med helgenomsekvensering för 429 isolat och 75 olika serotyper identifierades, men för sex av dessa kunde inte O-typen identifieras. De tre vanligaste serotyperna var liksom tidigare år O157:H7 (n=79), O26:H11 (n=57) samt O103:H2 (n=37). Isolat typades från nio av de 19 HUS-fallen, varav sex bar på den virulenta toxinsubtypen stx2a ensam eller i kombination med andra toxinsubtyper. Av fallen som smittats av den inhemska klonen av O157:H7 klad 8 (n=30) utvecklade ett fall HUS vilket är lågt jämfört med de sju HUS-fall med klonen som rapporterades under 2021.
Under 2022 genomfördes tre myndighetsgemensamma gårdsutredningar efter att humanfall med misstanke om koppling till lantbruksdjur påvisats men samtliga gårdar var negativa vid provtagning. Utöver fallen med misstänkt gårdskoppling utreddes tre utbrott med fall i olika regioner. Totalt ingick 23 fall i utbrotten (7–8 fall per utbrott) som orsakades av O121:H19, O63:H6 respektive en kombination av serotyperna O157:H7 klad 8 och O103:H2. Ingen av utredningarna ledde till att någon misstänkt smittkälla kunde identifieras men eftersom O157:H7 klad 8 sedan tidigare identifierats som en inhemsk ehec-variant härrörde smittan i åtminstone ett av utbrotten sannolikt från ett svenskt livsmedel eller från svenska djur.
Figur 1. Antalet fall av ehec smittade i Sverige, utanför Sverige och där uppgift saknas under åren 2005–2022.
Figur 2. Incidensen av ehec smittade i och utanför Sverige under åren 2005–2022 samt skattad trend för fall smittade i Sverige (negativ binomial regressionsmodell).
Figur 3. Incidensen av ehec per åldersgrupp och smittland år 2022.
Figur 4. Incidensen av ehec smittade i Sverige per region under åren 2018–2022. Färgskalan symboliserar antalet fall per 100 000 invånare. Region Skåne förändrade diagnostiken under 2020 och Region Stockholm under 2021 vilket kan ha bidragit till uppgången av anmälda fall 2021 respektive 2022.
