Sammanfattning och bedömning

Under 2019 rapporterades 756 fall med enterohemorragisk E. coli-infektion (ehec) motsvarande en incidens av 7,3 fall per 100 000 invånare - en minskning jämfört med 2018 (8,7 fall per 100 000 invånare). Trenden visar dock en ökning i incidens av inhemska fall med i genomsnitt 12 procent per år sedan 2009 (figur 1 och 2). Cirka 55 procent (n=415) smittades i Sverige och antalet utlandssmittade fall var det högsta rapporterade hitintills (n=341; figur 1 och 2). Incidensen var högst bland barn under fem år (figur 3) och könsfördelningen var som tidigare år relativt jämn (54 procent kvinnor). Tjugotvå fall av den allvarliga komplikationen hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) rapporterades och majoriteten (n=18/22) smittades i Sverige och hälften var barn under 10 år (n=11/22). Incidensen var som tidigare högst i de södra delarna av landet (figur 4).

Av samtliga fall inkom 361 isolat (47 procent) till Folkhälsomyndigheten för epidemiologisk typning – den lägsta isoleringsfrekvensen sedan 2009. Orsaken till den låga isoleringsfrekvensen kan vara att fler kliniska laboratorier övergått till multiplexa PCR-paneler som inkluderar ehec och som därmed genererar fler fall samtidigt som odlingskänsligheten inte förändrats. Typning av de 361 isolaten identifierade 80 olika serotyper och de vanligaste var O157:H7 (n=82), O26:H11 (n=76) och O103:H2 (n=27). Under året diagnostiserades 32 fall med den svenska inhemska varianten av O157:H7, stx2a, stx2c och 30 procent (n=10) av dessa fall utvecklade HUS. Många HUS-fall har inträffat i sydöstra Sverige, en region där denna ehec-variant ofta förekommit bland nötkreatur de senaste åren.

Tillsammans med andra myndigheter har det under året utretts flera gårdskopplingar. Ett antal gårdar med nötkreatur kunde kopplas ihop med fall som bar på O157:H7, stx2a, stx2c alternativt O26:H11, stx2a. En fårgård identifierades som en smittkälla för fall med O121:H19 stx2a. I en annan smittspårning som inkluderade typen O103:H2, stx1a, kunde koppling till slakt av vildsvin påvisas.

Sammanfattningsvis ses en ökande trend i incidens av ehec över tid. Minskningenunder 2019 jämfört med året innan berodde främst på att inga större utbrott skett under året, likt utbrottet 2018. Eftersom andelen analyserade bakterieisolat var lågt kan dock mindre utbrott ha undgått upptäckt.

Figur 1. Antal fall av ehec 1999–2019. Före 2005 var enbart O157 anmälningspliktig; 2005 blev alla serogrupper av ehec inklusive PCR-fynd anmälningspliktiga. Under 2005, 2016 och 2018 ökade antalet fall på grund av ett eller flera inhemska utbrott.

Figur 2. Incidensen av ehec och smittland, 2009–2019. Skattad trend avser smittade i Sverige (* utan utbrottsfall) baserad på en generell regressionsmodell (negativ binomial).

Figur 3. Incidensen av ehec per åldersgrupp och smittland, 2019.

Figur 4. Incidens av ehec smittade per region, 2015–2019. Färgskalan symboliserar antalet fall per 100 000 invånare.

Läs mer

STEC/EHEC 2019 Surveillance report SVA
Sjukdomsinformation om enterohemorragisk E. coli-infektion (EHEC)

Tabellsamling – årsrapporter 2019
Folkhälsomyndigheten mikrobiologiska övervakning av ehec
Mikrobiell övervakning av ehec 2019 en sammanfattning av året och kvartal 4 (PDF, 361 kB)
Ehec-diagnostik: från påvisning till isolering