Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat spridningen av andra sjukdomar i årssammanfattningen.

Årssammanfattning 2020

Sammanfattning och bedömning

Under 2020 rapporterades 491 fall med enterohemorragisk E. coli-infektion (ehec) motsvarande en incidens av 4,7 fall per 100 000 invånare. Det är en minskning jämfört med 2019 då 756 fall rapporterades (7,3 fall per 100 000 invånare). Till följd av minskat resande var antalet utlandssmittade fall det lägsta sedan 2004 (n=78). Inhemskt smittade fall stod för 81 procent av fallen och låg däremot på ungefär samma nivå som året innan (n=396; figur 1). Utförd trendanalys visar en signifikant ökning av incidensen för inhemska fall med åtta procent per år de senaste 10 åren med en tydlig uppåtgående trend (figur 2). Incidensen var högst bland barn under fem år (figur 3) och könsfördelningen var liksom tidigare år relativt jämn (54 procent kvinnor). Incidensen var högst i de södra delarna av landet (figur 4) vilket överensstämmer med tidigare år. Tio fall av den allvarliga komplikationen hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) rapporterades varav åtta smittades i Sverige och sju var barn under 10 år.

Av samtliga fall inkom 256 isolat till Folkhälsomyndigheten för epidemiologisk typning (motsvarande 52 procent av det totala antalet anmälda fall). Av de 256 isolaten identifierades 68 olika serotyper. De tre vanligaste serotyperna var O26:H11 (n=49), O157:H7 (n=36) samt O103:H2 (n=29) vilket överensstämmer med tidigare år. Av de fall som bar på Sveriges inhemska klon av O157:H7 klad 8 utvecklade tre fall HUS (n=3/36, drygt 8 procent). Isolat erhölls från sex av samtliga 10 HUS-fall, varav fyra bar på den virulenta toxinsubtypen stx2a.

Under 2020 genomfördes fem myndighetsgemensamma gårdsutredningar efter att humanfall påvisats med koppling till lantbruksdjur. Tre av gårdarna var positiva för ehec, medan två var negativa vid provtagningen. Vid två av gårdarna identifierades O26:H11, stx1a och stx2a, där den ena gården hade får och den andra både kor och får. Vid den tredje gården fanns getter och här var orsaken till smitta O157:H7 klad 8 stx2a.

Figur 1. Antalet fall av ehec 2001–2020.
Under 2005, 2016 och 2018 ökade antalet fall på grund av ett eller flera inhemska utbrott. Före 2004 var endast O157 anmälningspliktig. Under 2004 blev alla serogrupper inklusive PCR-fynd anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Statistiken är därför inte jämförbar före och efter 2004.

Stapeldiagram över antalet fall av ehec 2001-2020. En topp nåddes 2018.

Figur 2. Incidensen av ehec och smittland, 2011–2020.
Skattad trend avser smittade i Sverige baserad på en generell regressionsmodell (negativ binomial).

Linjediagram över incidensen av ehec 2011-2020. Flest smittas i Sverige

Figur 3. Incidensen av ehec per åldersgrupp och smittland, 2020.

Stapeldiagram över incidensen av ehec per åldersgrupp och smittland. Barn upp till 4 år smittade i Sverige dominerar

Figur 4. Incidens av ehec smittade i Sverige per region, 2016–2020. Färgskalan symboliserar antalet fall per 100 000 invånare.

Sverigekartor som visar incidensen per region per år. Södra Sverige dominerar.

Läs mer