Sammanfattning och bedömning

Under 2019 rapporterades 1103 fall med hepatit B vilket motsvarar en incidens av 11 fall per 100 000 invånare. Det är tredje året i rad med förhållandevis låga nivåer. De låga nivåerna beror framförallt på att antalet fall som fått infektionen utomlands minskat och speglar förändringar i migrationsflödet (figur 1). Av totala antalet fall rapporterade hade 4 procent (n=49) fått infektionen i Sverige, vilket är det lägsta noterade värdet på 10 år. Under 2019 var 94 procent av fallen (n=1036) anmälda med kronisk infektion och övriga med akut (n=31) eller okänd typ av infektion (n=36) (figur 2). Bland fall som fått infektionen i Sverige var medianåldern 43 år (spridning 16-80 år) och 55 procent män (n=27). Den mest kända smittvägen i Sverige var via heterosexuell kontakt – dock är det relativt många fall där information om smittväg saknas (figur 3). En bidragande orsak till att antalet fall som fått infektionen i Sverige har minskat de senare åren kan vara att fortsatt få fall fått infektionen via orena injektionsverktyg för droger (figur 3). Av fall som fått infektionen utomlands var det vanligast med länder från Asien och Afrika. Liksom tidigare år rapporterades flest fall av hepatit B-infektion från storstadsregionerna (Stockholm, Skåne och Västra Götaland), både totalt sett och bland fall som fått sin infektion i Sverige. Under året genotypades 16 prov från 31 av de rapporterade fallen av akut hepatit B infektion. Antalet rapporterade med akut infektion har minskat för femte året i rad (figur 2) och under 2019 kunde inget prov kopplas till tidigare detekterade utbrott. Under 2019 var den vanligaste genotypen D (56 procent) följt av C (19 procent), A (13 procent), E (6 procent) och F (6 procent).

Under 2019 rapporterades 71 fall av hepatit D-virus infektion. Hepatit D orsakas av ett ofullständigt virus som kräver en samtidig infektion med hepatit B-virus (HBV) för att kunna föröka sig och ge upphov till sjukdom. Femtiosex av dessa fall uppgavs ha fått infektionen utomlands, ett i Sverige och för övriga (n=14) var smittland okänt.

Sammanfattningsvis rapporterades för tredje året i rad förhållandevis låga nivåer av fall med hepatit B. Minskningen speglar framförallt att färre fall har fått infektionen utomlands vilket kan förklaras av en minskad migration. Antalet fall som fått infektionen i Sverige låg på en fortsatt låg nivå.

Figur 1. Antal fall av hepatit B per smittland 2010–2019.

Figur 2. Antal fall av hepatit B och typ av infektion 2010–2019.

Figur 3. Antal fall av hepatit B som fått infektionen i Sverige och smittväg 2010–2019.

Läs mer

Tabellsamling – årsrapporter 2019
Sjukdomsinformation om hepatit B
Sjukdomsinformation om hepatit D
Rekommendationer om vaccination mot hepatit B
Hälsofrämjande och förebyggande arbete med hepatiter (PDF, 1,4 MB)