Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat spridningen av andra sjukdomar i årssammanfattningen.

Årssammanfattning 2020

Sammanfattning och bedömning

Under 2020 rapporterades 804 fall med hepatit B, motsvarande 7,7 fall per 100 000 invånare, vilket är 27 procent färre fall jämfört med 2019 (n=1094). Likt tidigare år var utlandssmitta vanligast förekommande (78 procent, n=625; figur 1). Majoriteten av fallen, 84 procent (n=679), rapporterades med kronisk infektion och övriga med akut (n=27) eller okänd typ av infektion (n=98; figur 2).

Bland fall som fått infektionen i Sverige (n=42) var medianåldern 42 år (spridning 0–81 år) och 71 procent var män (n=30). Den vanligaste rapporterade smittvägen i Sverige var via heterosexuell kontakt – flera fall saknade dock information om smittväg (figur 3). För de som smittats utomlands var länder i Asien och Afrika vanligast förekommande.

Antalet rapporterade fall med akut infektion (n=27) har minskat de senaste fyra åren och låg på en fortsatt låg nivå 2020 (figur 2). Av de prover från fall med akut infektion som genotypades inom Folkhälsomyndighetens mikrobiella övervakningsprogram (n=17/19) kunde inga utbrott detekteras.

Under 2020 rapporterades 51 fall av hepatit D-virus infektion, 28 procent färre fall än året innan (n=71). Hepatit D orsakas av ett ofullständigt virus som kräver en samtidig infektion med hepatit B-virus (HBV) för att kunna föröka sig och ge upphov till sjukdom. Trettionio av fallen uppgavs ha fått infektionen utomlands, två personer i Sverige och för övriga (n=10) var smittland okänt.

Sammanfattningsvis, likt åren 2016–2019 minskade antalet fall av hepatit B även 2020, och särskilt fall som smittats utomlands. Resultatet kan till stor del förklaras av en minskad migration från länder där hepatit B är mer vanligt förekommande. Spridningen av hepatit B inom Sverige är fortsatt mycket begränsad.

Figur 1. Antalet fall av hepatit B som fått infektionen i Sverige, utomlands, med okänt smittland samt totalt 2011–2020.

Stapeldiagram över antalet fall av hepatit B 2011-2020. Topp 2015, sedan avtagande och mycket lågt 2020

Figur 2. Antalet fall av hepatit B med kronisk infektion, akut infektion, okänd typ av infektion samt totalt 2011–2020.

Stapeldiagram över antalet fall av hepatit B efter typ av infektion. Kronisk infektion dominerar stort.

Figur 3. Antalet fall av hepatit B per smittväg samt totalt bland de som fått infektionen i Sverige 2011–2020.

Linjediagram över antalet fall av hepatit B per smittväg 2011-2020. Efter okänd kommer heterosexuell kontakt.

Läs mer