Studie om sexualitet och hälsa bland unga (UngKAB15)

Frågorna rör sociala förutsättningar, diskriminering, våld, preventivmedel och preventivmetoder, sexuellt överförda infektioner, oönskade graviditeter samt rätten till kunskap och information.

Studien Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige är en del av Folkhälsomyndighetens uppföljning av arbetet kring sexuell hälsa, hivprevention samt delar av området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Arbetet har utgått från Nationella strategin mot hiv och aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (proposition 2005/06:60) och utförts i samverkan med landsting, storstadskommuner, det civila samhällets organisationer. I uppföljningssyfte genomfördes baslinjestudien UngKAB09 (år 2009) och därefter UngKAB15 (år 2015). Trots att de båda studierna har olika studiedesign och metod möjliggörs en viss uppföljning och jämförelse över tid.

Syftet med uppföljningsarbetet är att göra analyser och ge kunskapsbaserade underlag som kan leda till varaktig förändring i riktning mot bättre hälsa i framtiden. Uppföljningen beskriver ungas sexuella hälsa och i vilken utsträckning den är så jämlikt och jämställd fördelad som möjligt.

Vad visar uppföljningen om UngKAB15?

UngKAB15 visar att det finns skillnader i hälsa, sexuell hälsa och faktorer som påverkar sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) mellan grupper av unga framförallt baserat på kön och könsidentitet. Förutsättningarna till god sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland unga är ojämlika, eftersom stora grupper bland tjejer och unga som inte vill kategorisera sig utifrån kön upplever kränkningar, diskriminering, sex mot ens vilja och sexuella övergrepp. Tjejer och killar tar olika stort ansvar för preventivmedel, preventivmetoder och testning av sexuellt överförda infektioner. De nås också i olika utsträckning av samhällets förebyggande insatser så som exempelvis ungdomsmottagningarnas arbete. De ojämställda och ojämlika förhållandena försvårar ett framgångsrikt arbete med att förebygga sexuellt överförda infektioner, oönskade graviditeter, sex mot någons vilja, sexuella övergrepp och sex mot ersättning. Det försvårar också främjandet av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland alla unga.

Några resultat i korthet:

• Killar har mindre kontakt med ungdomsmottagningar och sämre tillgång till kunskap och vägledning i frågor om sexualitet och hälsa än tjejer.
• Tjejer och personer som inte vill kategorisera sig efter kön upplever oftare kränkningar, diskriminering och våld än killar.
• Unga som inte vill kategorisera sig utifrån kön upplever mer ohälsa inom fler områden än tjejer och killar.
• Vanligaste skydd vid senaste sextillfället var hormonella metoder så som exempelvis p-piller.
• 14 procent av unga identifierar sig som något av följande: bisexuell, brukar inte kategorisera mig sexuellt, homosexuell eller betraktade sig som något annat än vad alternativen i enkäten beskrev.
• 11 procent uppgav att de hade eller hade haft klamydia.
• 16 procent uppgav att de själva eller deras partner hade genomgått en abort.
• 40 procent hade erfarenhet av sexuella handlingar mot sin vilja.
• 6 procent hade erfarenhet av fysiskt våld under de senast 12 månaderna.
• 22 procent hade erfarenhet av kränkning och diskriminering under de senaste 12 månaderna.