Tillsynsärende om problem i inomhusmiljön enligt miljöbalken

Lyssna

Här beskrivs i korthet miljö- och hälsoskyddsnämndens respektive verksamhetsutövarens ansvar i ett tillsynsärende om problem i inomhusmiljön.

Den kommunala tillsynsmyndigheten arbetar ofta med följande tre steg i ett tillsynsärende:

  1. Utredning
  2. Bedömning
  3. Åtgärder

Utredning

Verksamhetsutövarens ansvar

Inom ramen för verksamhetsutövarens ansvar för egenkontroll i miljöbalken finns bestämmelser om undersökningsskyldighet. Verksamhetsutövaren, t.ex. en fastighetsägare eller en restaurangägare, ska genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön. Det innebär att verksamhetsutövaren kan vara skyldig att göra mätningar och andra kontroller om någon klagar på t.ex. buller från verksamheten.

Miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvar

Miljö- och hälsoskyddsnämndens huvudsakliga uppgift är att följa upp verksamhetsutövarens utredning och fatta beslut om eventuella kompletterande åtgärder.

Bedömning

Miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvar

Om utredningsresultatet visar att det finns en olägenhet för människors hälsa eller risk för sådan bör nämnden fatta ett beslut om att verksamhetsutövaren ska vidta åtgärder. Det ska även bedömas om åtgärderna är rimliga utifrån skälighetsprincipen i 2 kap. 7 § miljöbalken. Om nämnden bedömer att verksamhetsutövarens utredning inte räcker som underlag för en bedömning kan nämnden fatta beslut om att verksamhetsutövaren ska göra ytterligare utredningar. Därefter tar nämnden ställning till om orsaken till klagomålet fortfarande är en olägenhet för människors hälsa.

Åtgärder

Verksamhetsutövarens ansvar

Det varierar vem som ska utreda och eventuellt åtgärda en olägenhet när det gäller problem med inomhusmiljön. Den som har de faktiska och rättsliga möjligheterna att vidta en åtgärd har i rättspraxis betraktats som verksamhetsutövare. Det utesluter inte att två eller flera fysiska eller juridiska personer samtidigt kan anses vara verksamhetsutövare.

Miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvar

Miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvar är bland annat att redogöra för de krav som verksamhetsutövaren ska uppfylla. Nämnden kan exempelvis kräva att en fastighetsägare vidtar de åtgärder som behövs för att inomhustemperaturen i en bostad inte ska medföra olägenhet för människors hälsa eller risk för sådan. Det är däremot inte nämndens ansvar att i detalj föreslå vilka åtgärder som verksamhetsutövaren bör vidta för att uppfylla de ställda kraven.

Ett föreläggande ska alltid vara klart, tydligt och preciserat samt riktas till rätt adressat. Med rätt adressat menas, som nämnts tidigare, den som har faktisk och rättslig möjlighet att vidta de åtgärder som behövs. Det måste framgå varför en åtgärd ska vidtas samt vad som ska uppnås, men verksamhetsutövaren kan själv välja hur problemet ska lösas. Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut går att överklaga till en högre instans, i första hand länsstyrelsen, därefter mark- och miljödomstolen och till sist Mark- och miljööverdomstolen.