Miljööverdomstolen har i en dom fastställt att en flyktingmottagning omfattas av 9 kap. 9 § miljöbalken, vilket innebär att kommunen har rätt att bedriva tillsyn och ställa krav på egenkontroll.

Utförlig information om miljööverdomstolens dom

Verksamhetsutövarens ansvar

Det är verksamhetsutövarens ansvar att känna till lagstiftningen i miljöbalken som berör verksamheten, men även andra lagar och regler, till exempel Boverkets byggregler, arbetsmiljölagen, livsmedelslagstiftningen, smittskyddslagen och tobakslagen. Miljöbalken ställer krav på att en verksamhetsutövare ska ha egenkontroll. Verksamhetsutövaren ska därmed ha rutiner för att identifiera, upptäcka, förebygga och åtgärda brister i sin verksamhet.

Vem är verksamhetsutövare?

Miljöbalken innehåller ingen klar definition av begreppet verksamhetsutövare, men enligt rättspraxis är verksamhetsutövaren den som har de faktiska och rättsliga möjligheterna att vidta en åtgärd. I Naturvårdsverkets handbok Operativ tillsyn (2001:4) definieras verksamhetsutövare som de juridiska företag, organisationer etc. eller fysiska personer som ansvarar för en verksamhet eller del av en sådan.
När det gäller Migrationsverkets asylboenden finns flera potentiella aktörer som kan ses som verksamhetsutövare.

Huvudsakliga verksamhetsutövare är:

  • Migrationsverket
  • fastighetsägare
  • de som driver boenden (leverantörer).

Migrationsverket är verksamhetsutövare för verksamheten flyktingmottagning. Därmed ska Migrationsverket se till att de bostäder som används åt asylsökande är i sådant skick och brukas så att de människor som bor där inte utsätts för hälsorisker. Fastighetsägare och leverantörer av boenden för asylsökande är också verksamhetsutövare genom att de äger och driver boendena som Migrationsverket nyttjar. Även dessa har ett ansvar att hindra och undanröja olägenheter för människors hälsa.

Alla tre ovanstående aktörer har också ansvar för att bedriva egenkontroll. Av verksamheternas respektive egenkontroll bör det framgå vilken aktör som ansvarar för vad.

Vem kan föreläggas om åtgärder?

Miljöbalken ställer krav på att en verksamhetsutövare ska ha egenkontroll och åtgärda brister i sin verksamhet. Om en verksamhetsutövare inte självmant åtgärdar bristerna i sin verksamhet kan miljö- och hälsoskyddsnämnden ställa krav på verksamhetsutövaren att åtgärda bristerna genom ett föreläggande. Migrationsverket, fastighetsägaren eller den som driver ett boende kan föreläggas om en åtgärd, beroende på vad åtgärden gäller och vem som har faktisk och rättslig möjlighet att åtgärda bristen.

Mer information finns hos Naturvårdsverket

Naturvårdsverket ger övergripande tillsynsvägledning utifrån miljöbalken om operativ tillsyn, egenkontroll och begrepp såsom verksamhetsutövare, bland annat i allmänna råd om tillsyn (2001:3) och i handboken Operativ tillsyn 2001:4.

Miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvar

Enligt miljöbalken har kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder eller motsvarande det operativa tillsynsansvaret för asylboenden. Det är alltså miljö- och hälsoskyddsnämnden som i sin tillsyn ska kontrollera att lagstiftningen i miljöbalken följs. Tillsynen kan utövas genom att miljö- och hälsoskyddskontoret gör tillsynsbesök och ger råd och information. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska även bedöma om det finns brister i ett boende samt ställa krav på att bristerna åtgärdas. Det kan göras i form av förelägganden eller förbud mot att driva verksamhet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden är också skyldig att åtalsanmäla alla misstankar om brott mot miljöbalkens bestämmelser och ska dessutom pröva och besluta om miljösanktionsavgifter om en verksamhetsutövare bryter mot vissa av miljöbalkens bestämmelser.

Asylboenden är ingen anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Ett boende kan därför öppnas utan en föregående anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden. För att tidigt fånga upp asylboenden i tillsynen är det dock värdefullt om det inom kommunen finns ett välfungerade kontaktnät mellan kommunstyrelsen, miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden, räddningstjänsten och andra inblandade aktörer.

Miljö- och hälsoskyddsnämnderna ska varje år planera sitt tillsynsarbete utefter ett tillsynsbehov, och tillsynsbehovet för en viss typ av verksamhet bör i sin tur prioriteras utifrån hälso- och miljömässiga risker. Nämnden bör också ta hänsyn till lokala och regionala hälso- och miljöskyddsproblem. När det gäller Migrationsverkets asylboenden bör nämnden ta med i bedömningen att de boende kan ha svårt att välja ett annat boende och att göra sina röster hörda.

Folkhälsomyndigheten central tillsynsvägledande myndighet

Folkhälsomyndigheten är nationell tillsynsvägledande myndighet när det gäller miljöbalkens regler om hälsoskydd för inomhusmiljö, hygien och objektburen smitta. Det innebär att myndigheten ansvarar för att vägleda kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder om de regler som finns om inomhusmiljön i bostäder och lokaler för allmänna ändamål. Här ingår de boenden som Migrationsverket erbjuder asylsökande.

Folkhälsomyndigheten vägleder också kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder vid tillsyn enligt smittskyddslagen samt ger stöd och råd, samordnar, följer upp och utvärderar kommunernas tillsynsarbete enligt miljöbalken. Myndigheten utför dock ingen operativ tillsyn. Länsstyrelsen har en regional tillsynsvägledande roll.